Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Kajsa Dovstad

Läkare ska inte lägga sig platt för mumbo-jumbo

Inget bra alternativ. Unga tjejer väljer humbug framför vetenskap. Foto: Colourbox

Unga tjejer tar hellre till mumbo-jumbo-metoder än vetenskapsbaserade behandlingar. Nog kan läkare bli bättre på att lyssna, men alternativmedicin är en dålig utväg för den missnöjda patienten.   

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Aftonbladets och Veckorevyn har gjort ett reportage om varför unga kvinnor vänder sig till alternativmedicinen, trots läkares varningar. ”Det kändes helt hopplöst. Men i den alternativa vården finns det alltid hopp, där menar man att det alltid går att bli frisk”, säger Linn Lundström.

För mig som läkare känns berättelserna igen. Patienter som upplever att vårdpersonal inte lyssnar, inte tar dem på allvar. Nog finns det fog att kritisera vården, särskilt vad gäller kvinnomedicin. Länge har det varit svårt att få rätt behandling för förlossningsskador, endometrios och underlivsbesvär. Nu höjs röster för förändring. Det är bra. 

Till skillnad från förr tränas dagens läkare i samtalskunskap. Också det en positiv utveckling. Diagnoserna blir säkrare, behandlingsresultaten bättre och patienterna nöjdare om läkaren fångar upp patientens berättelse, oro och förväntningar.

Produktionskrav inte enda förklaringen

Ändå lägger svenskarna mer pengar än någonsin på alternativmedicin. Fanny Nilsson, läkarkollega och ledarskribent på Aftonbladet, menar att vårdens pressade tidsschema är boven. Så kanske det är på vissa ställen - även om bra patientsamtal inte nödvändigtvis tar tid. Men. Det finns andra förklaringar. 

Unga kvinnor ställer större krav än tidigare generationer, säger Karin Nelsson på opinionsmätningsföretaget Inizio. Det leder till att sjukdomar som svåra förlossningsskador uppmärksammas, men samtidigt ökar förväntningarna på att sjukvården ska åtgärda allt från obotbara sjukdomar till ohälsa som inte är sjukdom.

Hur bra vi läkare än blir på att prata med patienter, kommer vi att tvingas uttala ord som de inte vill höra. Uttryck som ”det går inte att göra mer”. Inte för att vi inte vill hjälpa, utan för att det är sant. Vi måste försöka med motiverande samtal om att gå ner i vikt och sluta röka, och det kommer inte alltid falla i god jord. Hur mycket tid vi än har, kommer det att finnas patienter som vill ha mer.

Tid är en begränsad resurs och det ligger på oss att fördela den. Därför kan inte den konventionella vården konkurrera med alternativmedicinen. 

Hellre vetenskapsbaserad medicin än verkningslös massage

I reportaget berättar Amanda om hur en timmes kraniosakral terapi - en form av lätt massage som uppges ”korrigera felställningar” i skallen - hjälpte mot adenomyos, en inflammatorisk livmodersjukdom besläktad med endometrios. 

Den sortens handpåläggande placeboeffekt kommer vården aldrig att kunna ge. Åtminstone om man ska hålla sig till metoder som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Alternativmedicin är potentiellt livsfarligt, vilket Aftonbladet-reportaget inte verkar låtsas om. ”Sju av tio blir friska från sin cancer efter behandlingen, enligt Vårdguiden. Hur många som blir friska av en alternativ behandling finns det inga uppgifter om”, står det i brödtexten. Som om alternativmedicin ändå kanske kan bota cancer. 

Människor verkar vara beredda att betala tusentals kronor för behandlingar som inte fungerar, så länge de levereras med ett paket av mänsklig omvårdnad inslaget i hopp. Visst kan vi läkare bli bättre, men vi kan inte lägga oss platt för alternativmedicinen. 

Hopp ska vi erbjuda, men bara där det finns.