Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Kajsa Dovstad

Föräldraledigheten är inte till för vuxen-sommarlov

Guldkant på tillvaron, välfärdsstatlig kärnuppgift?
Foto: JAN WIRIDEN

Reglerna är för generösa. Skär ner på möjligheterna att förlänga sommarsemestern med föräldradagar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Att arbeta inom vården om sommaren är ett gissel. Operationer ställs in, undersökningar skjuts på framtiden och mottagningar pausas. Allt som inte måste göras får vänta. Ändå räcker personalen inte till. Antalet sjukhussängar minskar. Som läkare får man trolla med knäna, fixa och trixa för att hjälpa patienterna.

I år ser läget minst lika ansträngt ut som tidigare. Fyra av fem förlossningsavdelningar saknade i slutet av maj fortfarande semestervikarier, enligt TT. Regionerna larmar om neddragna vårdplatser på sjukhus. 

Varför blir det så här varenda sommar?

En förbisedd anledning är att många passar på att förlänga semestern med föräldraledighet. Nog går det att säga mycket om vårdens funktionssätt under resten av året, men att bara skylla på kronisk personalbrist håller inte. 

Trots att sjukhusen jobbar med både piska och morot – ställer in semestrar, erbjuder sjuksköterskor bonusar på upp till 15 000 kronor per flyttad semestervecka – går de bet. I år räcker inte ens hyrpersonalen till, vilket visar att lösningen inte bara stavas höjda ersättningar. 

Det finns också andra tydliga tecken på systemfel. Bland annat Region Halland betalar extra till den som bryter sin föräldraledighet för ett jobbpass. 

Att marknaden finns innebär två saker: För det första skapar föräldraledighet bemanningsproblem, och för det andra kan en hel del föräldralediga uppenbarligen arbeta. 

Ursprungligen var syftet med föräldrapenningen att mammor, och pappor, skulle kunna ta hand om sina barn när de föddes och en tid därefter. Den funktionen har föräldradagar fortfarande i våra nordiska grannländer. Danskarna får drygt 340 dagar, och merparten måste tas ut det första året. I oljelandet Norge erbjuds 320 till 390 dagar, beroende på ersättningsnivå. 

Ännu i slutet av 1980-talet hade svenska föräldrar 360 dagar. I dag har de rätt till hela 480 dagar. De fyra månader som lagts till är inget annat än skattesubventionerat familjemys. 

inget annat än skattesubventionerat familjemys.

Jo, visst är det tufft att ha barn. Men det är också påfrestande att vara den som stannar kvar på arbetet när de föräldralediga går hem. 

Unga, barnlösa och äldre som redan gjort familjebildandet – kanske med färre än 480 föräldradagar – drar ett tungt lass.

De som jobbar, måste jobba hårdare. Ibland räcker inte ens det. Är för många borta, går en verksamhet helt enkelt inte runt. 

I sjukvården drabbas patienterna. Ofta är de pensionärer, som själva klarade småbarnsåren utan att ta ledigt det mesta av somrarna. Exakt hur mycket föräldraledigheten påverkar vård och omsorg visade jag för två år sedan i rapporten ”Föräldraledigheten och personalbristen i välfärden” för tankesmedjan Timbro

Även privat sektor påverkas negativt. Arbetsgivare har små möjligheter att neka föräldradagar, även när barnen är äldre. Det är helt enkelt inte rimligt.

Varje sommar undrar jag varför inte fler skriver om och räknar på vilka konsekvenser den långa föräldraledigheten får. Det är som att förmåner för barnfamiljer inte får ifrågasättas. Eller som att ingen tänker på att kostnaden för föräldrapenningen är större än den summa staten budgeterar. 

Kollegerna till dem som tar ledigt hela somrarna betalar kanske det högsta priset.