Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Journalister mördas för sitt arbete även i Europa

Journalisterna Daphne Caruana Galizia (tv) och Ján Kuciak med fästmön Martina Kušnírová fick plikta med sina liv för sitt journalistiska arbete. Foto: THE MALTA INDEPENDENT HANDOUT / EPA / EPA TT NYHETSBYRÅN & BUNDAS ENGLER / AP TT NYHETSBYRÅN

Pressfriheten minskar i Europa. Tuffare EU-regler vore välkommet, men är ingen quick fix.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I dag infaller Världsdagen för pressfrihet. Upptakten till den blev dessvärre blodig. 

På Valborgsmässoafton dödades tio journalister i Afghanistan. Bland de döda fanns såväl veteranfotografen Shah Mari som Maham Durani, som precis hade börjat arbeta på en lokal radiostation.

Journalister tvingas dock inte plikta med sina liv enbart i konfliktzoner. Även i EU-länder mördas journalister på grund av sitt arbete.

Daphne Caruana Galizia var känd för sin orädda granskning av korrupta politiker och organiserad brottslighet på Malta. Den 16 oktober i fjol dödades hon av en kraftig bilbomb

Drygt fyra månader senare hittades reportern Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová skjutna i sitt hem i Slovakien. Kuciak arbetade med ett reportage om slovakiska toppolitikers kopplingar till italiensk maffia.

Pressfriheten i Europa

Mord på journalister är än så länge extrema händelser i Europa. Men pressfriheten minskar, enligt Reportrar utan gränsers årsrapport.

Hoten kommer ofta från den organiserade brottsligheten. Värst anses läget vara i Bulgarien - där attacker och dödshot närmast är en del av vardagen för journalister.

Men hot kommer dessvärre även från politiker. Hätska uttalanden från politiska ledare bidrar i allt högre grad till ett fientligt klimat för journalister, konstaterar Reportrar utan gränser.

Östra Europa utmärker sig negativt. I Slovakien kallade den dåvarande premiärministern Robert Fico journalister "för smutsiga antislovakiska prostituerade". Och i oktober visade den tjeckiske presidenten Milos Zeman upp en kopia av en Kalashnikov med ordet "journalister" inpräntat.

För 15-20 år sedan pratades det ofta om EU:s mjuka makt. Längtan till den gemensamma europeiska marknaden gjorde att ledare i kandidatländerna genomdrev reformer. Men utvecklingen efter EU:s östutvidgning är dessvärre nedslående. 

När Bulgarien blev EU-medlem 2007 rankades landet på plats 36 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Sedan dess har landet rasat till plats 111, i nivå med Afghanistan och Mali. Det är uppenbart att EU har liten makt över länderna när de väl har blivit insläppta i klubben.

Indragna bidrag i EU

EU-kommissionen vill nu ändra på detta. Enligt sajten Politico förbereder den ett förslag om att EU-bidrag ska kunna krävas tillbaka om länderna inte respekterar rättsstatsprinciperna.

Det vore välkommet. Men det går inte att göra europeisk pressfrihet till en ren öst-väst-fråga. Reportrar utan gränser varnar för att trycket mot journalister ökar även i länder som Österrike, Spanien och Frankrike.

Ändrade EU-regler är därför inget Alexanderhugg. Det som i grunden behöver förändras är värderingarna. Där är Slovakien paradoxalt nog ett positivt exempel. I efterdyningarna av journalistmorden tvingades premiärministern Robert Fico bort efter folkliga protester.

Pressfriheten kan aldrig tas för given.

 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om Liberalernas kris.

 

Läs också:

Underskatta inte hotet från nazisterna