Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
John Hassler

Sverige kan inte starta om ekonomin utan EU

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har svängt och stöder nu idén om att EU ska ta upp gemensamma lån. Här tillsammans med Stefan Löfven på den tiden EU-topparna fortfarande möttes fysiskt.Foto: THIERRY MONASSE / POLARIS POLARIS IMAGES

Förhandlingarna om Ursula von der Leyens återhämtningsplan är inte ett nollsummespel. Vi har alla att vinna på en lösning. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

För väldigt många år sedan läste jag till civilekonom på Handelshögskolan. En av kurserna handlade om förhandlingsteknik. Läraren började med att fråga: 

”Vad karaktäriserar en framgångsrik förhandlare?”

En av mina studentkamrater svarade:

”Man måste kunna säga nej och inte ge efter.”

Svaret blev:

”Fel! Att vara hård och säga nej kan vem som helst. I stället handlar det om att inte falla i fällan att alltid se en förhandling som ett nollsummespel där den enes vinst är den andres förlust. Vad jag hoppas ni ska lära er i denna kurs är att en framgångsrik förhandlare letar efter lösningar som är bra för alla inblandade parter.”

Under midsommarhelgen startar förhandlingarna mellan EU:s regeringschefer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens förslag är att medlemsländerna gemensamt ska låna upp 750 miljarder euro som ska användas för att få i gång ekonomin efter krisen. En stor del av pengarna, men inte merparten, föreslås gå till investeringar i Italien och Spanien, som drabbats extra hårt av krisen. 

För de länderna är det svårt eller omöjligt att själva finansiera nödvändig överbryggningspolitik, stora extrakostnader för sjukvård och de investeringar som krävs för att få hjulen att rulla och fortsätta rulla efter krisen. Räntorna på säkra lån till stater är låga, så låga att Spanien och Italien i och för sig klarar sina statsskulder också om de stiger under krisen.

Men förväntningar om en statsfinansiell kris kan bli självuppfyllande. Om investerare börjar misstro Italiens och Spaniens betalningsförmåga kan räntorna på deras lån stiga så mycket att staterna inte har något annat val än konkurs. En sådan utveckling vore till stor skada för alla, såväl de redan hårt prövade medborgarna som långivarna. 

Också vi svenskar har väldigt mycket att vinna på att en statsfinansiell kris undviks och att hela EU kan komma på fötter när det akuta hotet från smittspridningen lättar. I själva verket är en svensk återstart av ekonomin inte möjlig om inte resten av EU också kommer i gång. 

När vi andra äter vår midsommarsill hoppas jag att våra svenska representanter lyckas få förhandlingarna att handla om hur vi ska nå fram till en lösning som är bra för medborgarna i alla länder.

En förhandlingsfråga är hur mycket av de upplånade pengarna som ska gå delas ut som bidrag och hur mycket som ska vara lån. Det är förstås en viktig fråga när vi pratar om stöd till företag och individer, men i detta fall verkar det mer handla om ord än realiteter. Om stöden blir lån handlar det om räntor nära noll och mycket långa amorteringstider. De faktiska betalningarna från mottagarländerna till långivarna blir därför under överskådlig framtid mycket låga oavsett om stöden kallas lån eller bidrag.

Svenska regeringen verkar tro att man vinner väljare genom att insistera på att stöden ska kallas lån. Jag har mer förståelse för den motsatta sidan som menar att det bör kallas bidrag för att minska risken för att EU-fientliga populister ska vinna politisk terräng och riskera hela EU-samarbetet. 

När vi andra äter vår midsommarsill hoppas jag att våra svenska representanter framför sina datorskärmar lyckas få förhandlingarna att handla om hur vi ska nå fram till en lösning som är bra för medborgarna i alla länder. Det handlar inte om ett nollsummespel, så fall inte i fällan att betrakta det som ett sådant.