Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
John Hassler

Klimatmålet för biltrafiken är dyrt och verkningslöst

Transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030 i förhållande till 2010.Foto: SUVAD MRKONJIC

Sveriges klimatmål för transportsektorn är dyrt att nå, men det bidrar ändå inte till att minska de totala utsläppen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Regeringen vill tvinga bensinbolagen att blanda i mer biobränsle i bensin och diesel. Det låter som en bra idé och det är ett led i att försöka uppfylla målet om att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030 i förhållande till 2010. 

Sverige måste bidra till att bromsa och på sikt stoppa klimatförändringarna. Som ett rikt land med ovanligt goda förutsättningar att nå klimatneutralitet bör vi göra minst lika mycket som vi kräver av andra länder. Det behövs mål, också nationella, för klimatpolitiken. Men vare sig regeringen eller dess klimatpolitiska råd har presenterat någon analys av hur transportsektormålet bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen. 

På sikt är det förstås inte rimligt att vi kör våra bilar på fossil bensin och diesel, men tyvärr finns det mycket som pekar på att transportsektormålet inte alls bidrar till att minska utsläppen. Samtidigt kommer det att kräva mycket kraftfulla åtgärder i form av nya skatter och/eller subventioner.

Om kursen leder fel måste man lägga om rodret.

En grupp med nio klimatforskare som jag ledde presenterade i våras rapporten Svensk Politik för Globalt Klimat. Där pekar vi bland annat på ett antal problem med transportsektormålet. 

1. En snabb introduktion av elbilar medför att elanvändningen i Sverige ökar kraftigt vilket minskar vår gröna elexport till Polen och Tyskland. Om det sker innan de hunnit ersätta sin kolkraft riskerar det att leda till kraftigt ökade utsläpp där. 

2. EU har infört tuffa regler för hur mycket varje bilproducents sålda bilar i genomsnitt får släppa ut. Från nästa år är taket 95 gram koldioxid per kilometer och det minskas sedan över tid. Denna reglering är mycket bra. Den driver på den tekniska utvecklingen och tvingar producenterna att sälja klimatsmarta bilar till ett pris som konsumenterna är villiga att betala. Men reglerna innebär också att en snabbare introduktion av fossilfria bilar i Sverige endast skapar utrymme för producenterna att sälja fler fossilbilar i övriga EU. Bra för dem, men knappast för klimatet.

3. Ökad användning av biobränsle gör det lättare att nå det svenska transportsektormålet. Detta eftersom den koldioxid som släpps ut när biobränsle förbränns inte räknas som utsläpp, trots att den leder till samma växthuseffekt som fossila bränslen. 

Argumentet är att biobränsleanvändningen generar plantering av skog och andra grödor som tar upp koldioxid från atmosfären. Detta är korrekt men det förutsätter att återplanteringen verkligen sker, vilket är svårt att veta när det gäller den stora mängd biobränsle som importeras redan i dag. Biobränsle produceras också i Sverige och den svenska skogsnäringen är mycket viktig för klimatet. Nettoupptaget i skog och mark är faktiskt flera gånger större än utsläppen från trafiken. Men detta upptag får inget ekonomiskt stöd och räknas inte in i de svenska klimatmålen. I stället stöds förbränning av biobränsle. Det är bakvänt. 

Det sägs ibland att transportsektormålet är en viktig styråra för klimatpolitiken. Som seglare vet jag hur viktigt det är att ha just en styråra. Men jag vet också att om kursen leder fel måste man lägga om rodret. 

Det är dags att avskaffa eller åtminstone ompröva transportsektormålet. 

 

Det är en myt att det har blivit dyrare att köra bil. Experten Magnus Nilsson förklarar.