Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johannes Forssberg

Löfven hycklar om mänskliga rättigheter

Statsministern är en varm vän av mänskliga rättigheter – men bara så länge det passar honom själv.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Regeringen Löfven är officiellt en varm anhängare av mänskliga rättigheter. Man har stolt slagit fast ett nytt mål om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Allvarsamma skrivelser har lagts fram om hur de ska stärkas på hemmaplan och ute i världen. Regeringen har till och med föreslagit en ny myndighet för mänskliga rättigheter.

Om mänskliga rättigheter kunde efterlevas med tjusiga ord skulle regeringen förtjäna en guldstjärna. Men rättigheterna handlar om något annat, nämligen att begränsa politikernas makt. Att se till att makthavarna, inte ens om de är snälla svenska socialdemokrater, ska kunna bestämma vissa saker över enskilda människor.

 

Hyckleriet om rättigheterna

Den här grundläggande aspekten av mänskliga rättigheter är regeringen mindre förtjust i. Ett tydligt exempel på det är historien om den svenska datalagringen, som tillfördes ett nytt kapitel genom en dom från EU-domstolen o förra veckan.

Domstolen kom fram till att den allomfattande svenska datalagringen, som ger brottsbekämpande myndigheter ymnig tillgång till känsliga uppgifter, är oförenlig med grundläggande rättigheter om integritetsskydd som finns i EU:s rättighetsstadga.

Domstolens slutsats var inte våldsamt överraskande. Redan våren 2014 förklarade EU-domstolen att datalagringsdirektivet stod i strid med grundläggande rättigheter och därför var ogiltigt. Detta på grund av integritetsbrister som också fanns i den svenska varianten av EU-regelverket. Efter domen började andra europeiska länder att upphäva sina datalagringslagar.

Men Löfvens mänskliga rättighets-regering bestämde efter sitt tillträde att EU-domstolens dom inte påverkade Sverige och att datalagringen kunde fortsätta som förr. Man tillsatte en utredning som utan närmare eftertanke bekräftade regeringens ståndpunkt.

Utredningen blev hårt kritiserad från många håll. Regeringen fortsatte ändå att ignorera den överhängande risken för att datalagringen kränkte mänskliga rättigheter. I stället för att upphäva reglerna och ta fram nya, med stärkt integritetsskydd, kritiserade regeringen internet- och teleoperatörer som av hänsyn till enskildas rättigheter vägrade datalagring. Inrikesminister Anders Ygeman menade att dessa företag var ute efter att stärka sina varumärken.

 

Anders Ygeman hade fel

Nu har operatörerna fått rätt och Ygeman fel. Men ministern och regeringen uttrycker ingen ånger över att ha tagit så lätt på rättighetskränkningar. Ygeman förklarade i stället i onsdags för TT att han hoppas att operatörerna fortsätter med den datalagring som strider mot grundläggande rättigheter i väntan på att regeringen, till sist och under galgen, återkommer med nya regler. Nonchalansen är oerhörd.

Regeringen behöver inte gilla EU-domstolens dom. Men det ligger i sakens natur att inte politikerna själva kan bestämma om deras lagar är förenliga med mänskliga rättigheter eller inte. Och Sverige har som unionsmedlem godtagit att EU-domstolen uttolkar EU:s rättighetsskydd.

Eftersom regeringen i skarpt läge ignorerar mänskliga rättigheter som inte passar dess egna syften ekar högtidsorden tomt. Engagemanget i frågan framstår mest som varumärkesstrategisk prydnad.

 

Läs också:

Regeringen svamlar om sexköp utomlands

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.