Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johannes Forssberg

Låt inte elallergiker hålla Bollnäs gisslan

Politiker i landsbygdskommuner brukar ha stora drömmar om en strålande framtid. I Bollnäs satsar man i stället på att locka till sig landets elöverkänsliga.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I de flesta kommuner finns människor som är övertygade om att deras plågor beror på elektromagnetiska fält. Mobilmaster är ofta deras största fasa. De påstått elöverkänsligas protester mot nya master brukar tillhöra de mer plågsamma delarna av arbetet för landets byggnadsnämnder. Men i Bollnäs är det annorlunda. Där har miljö- och byggnämnden med blocköverskridande enighet engagerat sig för de elöverkänsligas sak.

För några år sedan ansökte ett bolag om bygglov för en mobilmast på Hårgaberget, där bygdens ungdom enligt sägnen en gång dansade ihjäl sig till djävulens fiol. Nuförtiden är det ingen som fruktar spelmän med bockfötter, men Bollnäs-politikerna tar den ungefär lika dåligt underbyggda skräcken för mobilmaster på största allvar.

 

Elöverkänsliga har makt i Bollnäs

Nämnden förhalade bygglovsansökan i tio månader för att sedan ställa diverse krav på bolaget utan något som helst lagstöd. Bolaget fick rätt av länsstyrelsen och justitieombudsmannen riktade senare stark kritik mot nämndens långsamma och märkliga handläggning. I ett annat fall där länsstyrelsen underkände nämndens absurda invändningar mot ett mastbygge överklagade kommunen ända upp till Mark och miljööverdomstolen innan den gav upp.

Trots dessa nederlag fortsätter politikerna i Bollnäs att bekämpa master.

De har nu tagit fram ett förslag till nya områdesbestämmelser som innebär att ett särskilt område på 1 900 hektar ska ha “låg elektromagnetisk strålning”. På så sätt hoppas kommunen, sannolikt förgäves, att få domstolarna att acceptera framtida avslag på ansökningar för master i området. En lokal förening bestående av en handfull elöverkänsliga, vars lobbying ligger bakom kommunens hållning, råkar husera inom den föreslagna fredade zonen.

Men det är inte bara av hänsyn till denna lilla skara som kommunen bedriver sin kamp. En socialdemokratisk politiker i nämnden förklarade i förra veckan för tidningen Ljusnan (16/1) att han “när en stilla förhoppning” om att det förlovade landet kring Rickebo ska locka till sig elöverkänsliga även utifrån.

 

Fler kan tro på elallergi

Det är på något sätt sympatiskt att politikerna i Bollnäs ser sådan tillväxtpotential hos en grupp människor som deras kolleger på andra håll i landet tycker sig ha besvär av. Men ingenting blir bättre av att dessa människor får leva i reservat, eftersom deras symptom inte beror på mobilmaster eller annan elektronik. Bollnäs-politikernas arbete mot master gör däremot stor skada. När kommunen underblåser vidskepliga föreställningar kan fler komma att koppla samman sina krämpor med elektronik.

Mot intresset av att försöka bota inbillade tillstånd med verkningslösa åtgärder måste man framför allt ställa det faktum att ett fungerande mobilnät är helt grundläggande och livsviktig infrastruktur på landsbygden nu när kopparnäten läggs ned.

I ett Bollnäs där elöverkänsliga ser en lågstrålande framtid finns inte mycket framtid för någon annan.

 

Johannes Forssberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida.

 

Läs också:

Miljöpartiet borde humbugsaneras

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!