Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johannes Forssberg

Beatrice Ask, lyssna på din kollega i USA

USA är ohotad världsmästare i att fängsla människor.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Landet huserar fem procent av världens befolkning men en fjärdedel av dess fångar. Det kostar att ligga på topp - årskostnaden för de drygt två miljoner fångarna uppskattas till omkring 80 miljarder dollar.

Den amerikanska fängelsebefolkningen började dra ifrån andra länders i takt med att en idé fick politiskt genomslag.

Idén gick ut på att drogmissbruket var orsaken till - snarare än ett symptom på - USA:s sociala problem. Och att drogerna skulle kunna utrotas med tillräckligt svidande fängelsestraff.

Så kallade obligatoriska minimistraff infördes för narkotikabrott, på både federal och delstatlig nivå. De innebär att domaren aldrig får ta hänsyn till några förmildrande omständigheter när en narkotikabrottsling står inför skranket.

De hårda straff politikerna beslutat om måste alltid utdömas, enligt en tabell.

Det krävs inga stora mängder för att de federala minimistraffen ska slå till. Överlåtelse av exempelvis 1 gram LSD, 28 gram crack eller 50 gram metamfetamin ska alltid ge minst fem års fängelse.

 

För någon som redan har straffats för narkotikabrott vid två tidigare tillfällen räcker 280 gram crack för en obligatorisk livstidsdom.

De hårda straffen har inte minskat drogmissbruket i USA. I stället har de skapat en permanent fängslad underklass. Det sociala arvet har blivit blytungt. Och när arvingen väl slagit in på fel väg finns ingen återvändo.

Republikaner och demokrater har stiftat lagarna i samförstånd men nu börjar allt fler inom båda partierna bli medvetna om den sociala katastrof de skapat.

 

Förhoppningsvis inleddes ett epokskifte när Obamas justitieminister Eric Holder i ett tal i förrgår angrep de obligatoriska minimistraffen för narkotikabrott. Han sa att icke-våldsamma narkotikabrottslingar på låg nivå inte ska få straff som bättre passar grova våldsbrottslingar och narkotikakungar.

Holder lyfte också fram behandling som ett bättre alternativ och slog fast att domaren måste göra en helhetsbedömning, i stället för att dela ut svepande straff.

Det finns en hel del frågetecken kring sättet straffen ska ändras på. Men det är ändå en stor sak att frågan börjar röra sig i rätt riktning.

I Sverige går utvecklingen tyvärr åt motsatt håll.

De svenska narkotikastraffen är visserligen mildare än USA:s. Men sett till strafflängderna i stort är de ändå mycket hårda.

Och vår straffmätning har påmint om den Eric Holder nu vill avskaffa. Även här har påföljderna mekaniskt räknats ut utifrån mängd och subjektiva bedömningar av den aktuella drogens farlighet.

 

Så har småskaliga narkotikabrottslingar straffats hårdare än grova våldsverkare och unga människor fått sina liv förstörda på grund av något enstaka snedsteg.

Högsta domstolen har de senaste åren förändrat straffmätningen. Man har, som Eric Holder vill, börjat göra helhetsbedömningar av narkotikabrott i stället för att döma med miniräknaren.

Straffen har därmed sänkts för narkotikans småbrottslingar, vars brott ofta hänger samman med ett eget missbruk.

Detta har gjort Beatrice Ask oerhört upprörd. Hon har tillsatt en utredning, i syfte att minska domstolarnas handlingsutrymme och få domarna att döma som hon vill.

Utifrån den föreställning om att narkotikamissbruket kan straffas bort, som snart bara Sverige håller fast vid.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!