Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Johannes Forssberg: Var är brudarna?

Piratpartiets Rick Falkvinge efterlyste för en tid sedan "trevliga tjejer att sova hos" runt om i landet.
För Kampens skull.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Piratpartiet
Han sålde in förslaget på sin Facebooksida genom att slå fast att "mys gör underverk för stridsviljan och entusiasmen".
Han är långt ifrån den enda piratpartisten som ställer sig den klassiska frågan: "Var är brudarna?".
Bara var åttonde partimedlem är kvinna. Det är en pinsam demografi för ett parti som gör anspråk på mandat i både EU-parlamentet och riksdagen.
Många piratgrabbar kan bara inte förstå tjejernas frånvaro. Att förklara partiets könsskillnader "är en hel vetenskap" sade piratpartisten Daniel Nyström förundrat till Sveriges Radio i går.
Den här oförståelsen visar hur illa ute piratpojkarna är. Det är väldigt lätt att begripa varför partiet är enkönat om man är kapabel att tänka efter lite.
Piratpartiet har ett tilltal, en ton och en estetik som riktar sig till den sortens människor som tycker att det tagna "Falkvinge" är ett fräsigt efternamn. Det rör sig framför allt om en speciell typ av grabbar. De attraherar i sin tur fler likadana grabbar, som följer lukten av testosteron.

Jag tror inte att tjejer är generellt ointresserade av frågor om integritet och frihet på internet.
Däremot är det manus som exempelvis Falkvinge använder frånstötande inte bara för tjejer utan för alla som har en världsbild som går i flerfärg.
Mycket av PP:s retorik delar upp mänskligheten i tre allt för bekanta kategorier: den upplysta minoriteten, den sovande massan och den sluga fienden, eller "Lobbyn" som Falkvinge skriver.
Män som Falkvinge har - bara de får mysa lite ibland - förmågan att väcka folket. Hans blogg är full av vederkvickande VERSALER och svordomar. I kommentartråden flockas aggressiva män som, för att tala med utbildningsminister Jan Björklund, runkar upp varandras stridskukar genom att likt Sverigedemokrater tala om Befrielsens dag när förrädarna ska straffas.
Tidigare i våras lanserades en kampanjlåt för Piratpartiets EU-valkampanj som har samma sunkiga tema. Det är inte bara i musikaliskt avseende som den testosteronstinna trallpunken påminner om de gamla vikingarockarna Ultima Thule.

Låten spelar också på de känslor som högerpopulister gillar att väcka hos människor. "Vi svenskar" ska "komma igen", brölar sångaren, och piraterna "tåga i enad front" mot "de" som "tärt på vår demokrati".
Kampanjlåten satte i gång en viktig debatt om Piratpartiets grabbighet. Det är viktigt att den fortsätter. Kampen för vår digitala frihet är avgörande. Men bara för att PP är det enda parti som formerats kring den frågan kan de inte fridlysas. Sådan lojalitet kommer inte att göra Piratpartiet bättre.
Det finns goda skäl att stödja PP i EU-valet. Det skulle framför allt ha ett stort symbolvärde om de röstades in. Ett symbolvärde som skulle kunna skapa större makt än den enskilda ledamöter brukar ha.
Men med tanke på att Piratpartiet har seriösa chanser måste de granskas seriöst. Hur kommer deras totala mansdominans och tvivelaktiga estetik att påverka politiken? De kommer ju så småningom vara tvungna att ta ställning till andra politiska frågor.
Jag har inget emot enfrågepartier. Men det känns viktigt att företrädarna har gott omdöme i allmänhet.
Piratpartiet har mycket dålig luft att rensa ut.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!