Johannes Forssberg: Ungas raseri mot Stasi-EU

Publicerad
Uppdaterad
EU är fred och frihet. EU är demokrati. EU är fantastiskt. EU ger dig ett Erasmusår. EU har en blå flagga man kan vifta med och en hymn av Beethoven.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Margot Wallström, Cecilia Malmström och andra hejaklacksledare har förtvivlat försökt. Men min generation har inte tagit intryck.
I förra EU-parlamentsvalet röstade bara 24 procent i den yngsta åldersgruppen. Man har talat om vikten av att lyfta fram allt bra EU gör för ungdomen. Visa att unionen spelar roll i våra liv.
Därav allt politiskt tal om Erasmus. Den fina möjligheten att studera och dricka vin i ett annat EU-land, med andra europeiska ungdomar. "Förenade i mångfalden" som EU-mottot lyder.
Men de goda gärningarna har inte skapat något EU-engagemang. Däremot de onda.
Att "EU ger dig Erasmus" har inte gjort Bryssel mer intressant. Däremot faktumet att EU ger oss Ipred, Ipred2, datalagringsdirektivet, och så vidare.
Den digitala friheten håller på att dränkas i en störtflod av repressiva förslag som kommer från Bryssel.
Det spelar roll i unga människors liv.

Som forskaren och
bloggaren Karl Palmås påpekat "har en ny generation börjat förnimma hur de rent konkret berörs av medlemskapet i den europeiska unionen."
De berörs av att ett antal företrädesvis äldre och internetokunniga EU-politiker av terrorparanoia eller under lobbyisttryck slaktar rättigheter som uppfattas som självklara.
När de där värdena som brukar nämnas i högtidstalen - friheten, demokratin, gränslösheten - pulvriseras visar det sig hur omhuldade de faktiskt är.
Nyss fick Ipredlagen bloggosfären att koka. Nu är framför allt datalagringsdirektivet på tapeten. Det Bodströmdesignade förslag som ska tvinga "operatörer" att lagra uppgifter om alla våra telefonsamtal, sms, mms, internetuppkopplingar och e-post.
Beatrice Ask var för ett par år sedan en stenhård kritiker. Nu vill moderaterna - precis som när det gällde Ipred - gå längre än vad direktivet föreskriver.
Ipred- och datalagringsdirektiven väcker frågor om hur EU fungerar. Vad menar politikerna med att "de inte har något val"? Vilka bestämmer? Och hur kan vi påverka?
Bloggosfären benar ut de intrikata beslutsprocesserna. Pressar parlamentarikerna. Människor inser att EU inte är något som bara händer.

Efter att regeringen
presenterat Ipredlagen lanserades en "gå-med-i-piratpartiet-dag" inför en vredgad bloggosfär. Bryssel var det självklara temat. På en enda dag anslöt sig 600 personer. En ovild gissning är att piratpartiets EU-satsning faller väl ut. Och att det unga EU-valdeltagandet drivs upp till oanade höjder av pur Ipredvrede.
Det ungdomliga EU-engagemang det så länge trånats efter börjar alltså bli verklighet.
EU-direktiv har plötsligt blivit heta samtalsämnen.

Men som så ofta är politikerna inte bara intresserade av engagemang. Det ska gärna var rätt slags engagemang också. Det är fint om människor är för fred och viftar med EU-flaggor. Men kampen för digitala rättigheter är mer obekväm.
EU-kommissionen snäste nyligen av kritiken mot det ACTA-avtal som under parodisk slutenhet förhandlas fram på ett sätt som påminner om regeringens "ni-har-intet-förstått-linje" i FRA-debatten.
Ipred- och datalagnings- direktiven, och dylikt obehag från Bryssel, kan i alla fall föra något gott med sig.
En ny generation vaknar och kan bryta utvecklingen mot ett Stasi-EU.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag