Johannes Forssberg: I huvudet på en extremist

Publicerad
Uppdaterad
Som liten knatte var jag vänsterextremist. Jag stod och fräste åt kravallpoliserna, en tvärhand hög. Det såg nog rätt fånigt ut.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var snö och stjärnklart

och kylan stack verkligen i näsborrarna. På andra sidan förskansningen stod nazisterna och såg läskiga ut. De var ursinniga barn till tjackpundare och alkisar. Vi var snarare ett gäng uttråkade medelklassungar som lekte krig. Det var kul att göra uppror. Att lyfta sig över den själadödande ungdomstillvaron i valfri svensk avkrok och bli del av något större. Kampen mellan ont och gott, världens framtid och så vidare. Vilken extremistfålla man sen hamnade i var en klassfråga. Jag blev vänsterextrem, och en bekant med betydligt struligare bakgrund nazist. Själv tröttnade jag snabbt på det hela. Den där kampen visade sig mest vara en anledning att få skrika lite. Och det hela var så Åsa-Nisse-aktigt, att kasta ägg på konstapeln skulle ju aldrig leda till rättvisa i världen. Nazisterna rullade runt på leriga åkrar på landet och förberedde sitt machtübername. Att få säpo på sig var nog rätt spännande. Sen söp de med nån gammal förmögen gubbe som bistod dem med gröna kläder och nationalromantisk lyrik. Det verkar ju trots allt så där roligt. Usama bin Ladin - den muslimska extremismens förgrundsgestalt

Svenska extremister

är oftast rätt harmlösa. De har ingen som helst makt och känner heller inga som har det. De är dömda till ett liv i den politiska periferin. Men en ny form av ungdomsextremism befinner sig i världspolitikens centrum. Den 19-årige så kallade terrorsvensken hade en bakgrund liknande många nynazisters. Fattigt hem och frånvarande pappa. I högstadiet blev han aggressiv, åtalad några gånger, och satt i långa samtal med socialsekreterare. Plötsligt blev han helt förändrad. Han fördjupade sig dock inte i Mein Kampf utan i Koranen. Han ersatte tjejkompisarna som nu blivit omoraliska med islamistkompisar i moskén. Den unge mannen blev någon, han hade skaffat sig mäktiga kontakter genom internet. Några år senare slutade han med 31 kilo sprängmedel i en lägenhet i Sarajevo. "Allah är störst, jag bryr mig inte" var hans kommentar till att hela hans unga liv kommer utspelas mellan bosniska fängelseväggar.

"Terrorsvensken"

är inte ensam. Han finns över hela Västeuropa. Unga män med ett brinnande ressentiment som föredrar en John Le Carré-artad terroristtillvaro framför en håglös förortsdito. De får åka världen runt, träffa människor och lära sig att få ut frustrationen genom gevärspipan. De tror sig plötsligt veta varför deras föräldrar är arbetslösa och varför situationen i hemlandet är så trist. Det är judarnas och amerikanernas fel. Avståndet mellan en internetuppkoppling i Rosengård och al-Qaida är inte så stort. Stenrika shejker exploaterar gärna deras ungdomsuppror med dödlig utgång. Den muslimska extremismens utbredning i Västeuropa påminner om nynazismens under mellankrigstiden. Arbetslösa, fattiga människor finner tröst och värdighet i en totalitär och hatisk ideologi. Vi måste bekämpa extremismen med att villkorslöst försvara liberala och demokratiska värden. Men allra viktigast är nog att se till att de möjligheter dessa värden alstrar verkligen omfattar alla, också unga muslimska män.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag