Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Joakim Rönnbäck

Vårt kranvatten är hotat – regeringen måste agera

Grundvattennivåerna sjunker på många platser i landet. I flera kommuner råder bevattningsförbud. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Dricksvattenförsörjningen är i fara. Ska svenskarnas tillgång till kranvatten upprätthållas måste politikerna handla.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Grundvattennivåerna sjunker på många platser i landet. I flera kommuner råder bevattningsförbud. En förklaring till förbuden är tidlös: system för både vatten och avfall prövas när sommarboende flyttar in.

Mer oroande är larm om att nivåerna i vattenmagasin är låga till följd av de senaste årens sommarväder. Högre medeltemperaturer och förändrad nederbörd tros även på sikt ändra mönstren för såväl magasinering som avrinning.

Allt detta måste tas på allvar. Det allmänna dricksvattnet i Sverige försörjer cirka åtta och en halv miljon människor. Få andra möten med det offentliga är så vardagsnära. Ändå har vi vant oss vid störningar i leveransen av vårt viktigaste livsmedel. Nu senast i form av bevattningsförbuden, men med bristfälliga VA-system hör också bakterietillväxt och kommunala kokningsrekommendationer sommarmånaderna till.

Politiskt misslyckande

Problemen om somrarna är följder av politiska misslyckanden. Stora delar av de kommunala VA-näten byggdes för snart ett halvt sekel sedan.

Att pengar behövs har varit känt länge, i den senaste beräkningen från intresseorganisationen Svenskt vatten efterlystes en trettiofemprocentig ökning av investeringarna på området.

Att hitta dessa miljarder blir en svår uppgift. En strid mellan kunder, stat och kommuner är att vänta när frågan väl blivit akut nog att bränna till i opinionen. Svenskt vatten har föreslagit en fördubbling av taxorna för kommunalt vatten och avlopp under de kommande 20 åren. Kanske kan den höga efterfrågan på lån till hållbarhetsprojekt, så kallade gröna obligationer, bli ett avlastande verktyg.

Men också i mindre kontroversiella frågor släpar ansvariga politiker fötterna efter sig. 2016 inkom regeringens egen dricksvattenutredning med en uppsjö förslag till förändringar. Genomförandet går långsamt. Samtidigt visade en kommunenkät från SR:s Kaliber senast i april att dricksvatten för upp mot en och en halv miljon svenskar saknar ett skyddsområde mot föroreningar kring vattenkällan. I en rapport från Sveriges geologiska undersökning, SGU, fann myndigheten miljögifter i samtliga undersökta brunnar i tätområden. Oftast är halterna på en nivå som är godkänd för dricksvatten, men resultaten visar hur grundvattnet i stadsområden påverkas av människan.

Lär av Postnords kris

Förtroendet för en infrastruktur är lätt att skada och svårt att vinna – fråga bara Postnord.

Medborgarna får inte vänjas vid avbrott och brist eller bakterier och utsläpp. Till skillnad från andra livsmedel är det svårt för den enskilde att variera sina dricksvattenkällor. Det skapar en särskild utsatthet vid hälsolarm.

Att påskynda arbete med Dricksvattenutredningens förslag är ett första steg. En signal för att agera efter kokningsrekommendationerna och Kalibers granskning skulle också kunna vara att modernisera kontrollmetoder. Toxikologer från SLU har exempelvis pekat på hur utvecklingen i flera länder går mot att söka efter hälsoskadliga effekter snarare än enskilda ämnen. (UNT 6/7)

En framgångsrik politiker måste kunna förutspå väljarnas oro, sommarens grundvattenlarm visar vilken infrastruktur som står på tur.