Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Joakim Rönnbäck

Vansinne att återinföra ett båtregister

Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Det finns gott om miljöproblem att rikta svenskarnas engagemang mot. Att utlösa en storm bland småbåtsägarna hotar uppslutningen.  

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Fritidsbåtar är dåliga för miljön vid de svenska kusterna. Det varnar forskare från Havsmiljöinstitutet för. I en kommande rapport diskuterar de småbåtarnas klimatpåverkan, motorbuller och vad småbåtsbryggor gör med havslivet. Fler båtar har inneburit fler bryggor som skymmer solen för växtlighet.

Utifrån resultaten föreslår forskarna ett brett batteri med åtgärder: Ersätt flytbryggor med pålade, förvara fler fritidsbåtar på land, inför ett nationellt båtregister, sänk hastighetsgränserna i känsliga kustmiljöer och inför en båtskatt.

Den breda listan riktas mot en redan hårt reglerad grupp. Därför har kritiken mot förslagen inte låtit vänta på sig från båtägare runtom i landet.

Bryggornas miljöpåverkan kontrolleras redan i dag i samband med bygglovsprövningen av kommuner eller länsstyrelser. Dessutom måste väl en båtsemester vara ett mer skonsamt alternativ för klimatet än en utlandsresa?

Ett naturnära folk

Många svenskar har en nära relation till naturen. Det påtalas gärna i andra länder, i veckan kunde Washington Posts läsare exempelvis följa korrespondenten Andrea Sachs upplevelser av svenskt friluftsliv. Sachs beskriver ett naturnära folk som känner ett ansvar för att vårda miljön.

Den utomståendes blick ger perspektiv på ett engagemang att ta tillvara på. Det vore en olycklig inskränkning av båtlivet att ställa långtgående krav om förvaring på land eller svåra processer vid byggande av bryggor.

Särskild irritation väcker förslaget om att återinföra ett nationellt båtregister. Ett sådant infördes 1988 men blev inte långlivat. När det avskaffades av regeringen Bildt hade registret inneburit en onödig och utskälld kontroll av enskildas fritidsverksamhet.

Likväl väcks tanken på att återinföra det ofta till liv. Ibland har argumenten varit brottsbekämpning, andra gånger att dryga ut statskassan. Den här gången går registerkrånglet alltså omvägen via tankar om en särskild båtskatt.

Men ett register slår lika fel nu som 1988. Enligt folktron hemsöktes Sveriges kuster av så kallade strandvaskare, spöken från ilandflutna sjömän. En strandvaskare fortsätter enligt sägnen att spöka tills kroppen begravts.

Det är dags att begrava också miljöpolitikens strandvaskare, idén om ett tvingande register för fritidsbåtar.

Partikelutsläpp som från en miljon personbilar

Forskarnas larm bör i stället leda till noggrann samhällsekonomisk utredning. Det är värdefullt att så många vill vistas i naturen. Vilken miljöpolitik trycker inte undan detta till mer klimatskadlig verksamhet? Och vilka andra åtgärder kan förbättra havsmiljön?

Ledarsidans Patrik Kronqvist har tidigare krävt regelskärpningar för att snabba på rederiers miljöarbete. Enligt den tyska miljöorganisationen Naturschutzbund Deutschland kan partikelutsläppen från ett enda mellanstort kryssningsfartyg motsvara dem från en miljon personbilar. Det finns alltså gott om miljöhot att rikta det stora engagemanget för svensk havsmiljö mot.

Att utlösa en storm bland småbåtsägarna hotar uppslutningen.