Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Joakim Rönnbäck

Stoppa skjutfältsspringet med försvarsambassadörer

Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Flera regementen varnar för intrång på militära skjutfält. Intrången är både livsfarliga och kostsamma, men vittnar också om att kontakten mellan försvar och samhälle måste stärkas.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Försvarsmakten har i uppgift att försvara landet genom väpnad strid. Det är det största ansvar som kan ges i en demokratisk stat. Det är också ett ansvar med stort stöd: Inget riksdagsparti vill ändra på detta.

Samtidigt varnar försvarsexperter år efter år för en allt svagare kontakt mellan försvaret och medborgarna. Det är lätt att ta lätt på farhågor som uttrycks med luddiga begrepp som folkförankring och försvarsvilja. Men spåren av den svaga förankringen kan också ses i vardagen.

Nu senast varnar förband runtom i landet för att antalet intrång på Sveriges militära skjutfält ökar. På I19 i Boden var två tonåringar nära döden efter att de dragit sina mopeder förbi en stängd bom och kört in på ett skjutfält där soldater låg redo att öppna kulspruteeld. I Uddevalla åtalades nyligen en inkräktande cyklist. På Marma skjutfält trotsar svampplockare nedfällda bommar. På Skaraborgs regemente beskrivs ökande intrång som ett farligt och kostsamt problem där den inkräktande riskerar att bli oavsiktligt ihjälskjuten eller påkörd av pansarfordon.

Utöver riskerna för den enskilde är det ett brott att inkräkta på militärt övningsområde. Senast förra året skärptes straffen.

En attitydförändring krävs

På senare år har intrång på militärt område gällt allt ifrån rent kriminella grupper till dåligt pålästa individer med intresse för att utforska historiska skyddsanläggningar. Vittnesmålen i lokalmedia gäller dock ofta personer som trotsar nedfällda bommar och varnande skyltar med sikte på allt från joggingspår till kantareller.

Det är inte bara det egna livet som sätts på spel när intrång till militära skjutfält görs. Det skapar stora problem för försvaret och visar på en bristande respekt för de som försvarar vårt land, skriver Sofia Widegren på Barometerns ledarsida.

Ska samhällets förståelse för försvaret öka krävs en attitydförändring. En del i detta är hur försvaret diskuteras i den allmänna debatten, men än mer viktigt är de många system som ger försvaret ambassadörer i samhället. Tiden när hela årskullar gjorde värnplikt är av goda skäl förbi. Samtidigt är engagemanget i frivilliga försvarsorganisationer stort, systemet med reservofficerare klokt och flera informationsinsatser från försvaret innovativa.

En nedfälld bom betyder stopp

Ska förståelsen för militären öka behöver fler umgängeskretsar en möp, en militärt överintresserad person som förklarar att larmtonen den första måndagen var tredje månad minsann inte är ett flyglarm utan ett viktigt meddelande till allmänheten. I skarpt läge uppmanas medborgaren att gå in, stänga om sig och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information.

Folkförankringen vilar också på hemvärnare som påminner om att en nedfälld bom betyder stopp, också under svampsäsong. Den vilar på sjövärnskårister som kan svara på frågor om skärgårdens alla skyltar. Och på lottor som påminner om eldningsförbud i skog och mark. 

Om symtomen på glappet mellan försvar och samhälle ska minska behöver detta värnas och utvecklas. Låt skjutfältsspringet bromsas med försvarsambassadörer.