Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Joakim Rönnbäck

Spanjorerna vill inte ha en JÖK i boet

Foto: EMILIO NARANJO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Det blev varken en januariöverenskommelse eller en ny regering i Spanien. Lyckas liberala Ciudadanos bli socialdemokratiska PSOE:s främsta utmanare ritas Spaniens politiska karta om.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Trots uppmaningar från tunga namn i den spanska debatten valde det liberala partiet Ciudadanos att ställa sig utanför regeringssamarbete med socialdemokratiska PSOE.

I torsdags förlängdes återigen en lång regeringsbildning efter att PSOE:s ledare Pedro Sánchez misslyckades med att samla stöd från lokala separatistpartier och vänsterpartiet Podemos.

Ciudadanos agerar opposition och väntas fortsätta att kritisera Sánchez från höger. Beslutet sägs ha två skäl: dels konkurrensen med det krisande konservativa partiet Partido Popular, dels viljan att hålla avstånd till PSOE i frågan om katalanskt självstyre.

Spansk politik är sin egen, tre parlamentsval har hållits på tre år, senast efter att Katalonienfrågan splittrat PSOE:s regeringsunderlag. Samtidigt går mönster i avvägningarna igen runtom i Europa. Utöver de snåriga regionfrågorna har spanska mittenpolitiker att navigera ytterkantspartier i både Podemos och de nybildade högerpopulisterna Vox.

Utan ”kraftfält”

Med paralleller till den svenska regeringsbildningen argumenterade DN:s ledarskribent Martin Liby Troein förra helgen för ett samarbete mellan Ciudadanos och socialdemokratiska PSOE. Troein hoppades att liberala partier skulle flytta makten till mitten genom att upprätthålla ett ”kraftfält” mellan höger och vänster.

Så blev inte fallet. I stället för att uppfostra stora partier hoppas Ciudadanos ordförande Albert Rivera själv leda ett. Både Partido Popular och PSOE är fläckade av korruptionsskandaler och historiska felsteg. Ciudadanos, däremot, grundades 2006 och har kunnat utvecklas utan betungande partihistoria. Resultatet har, när det varit som bäst, blivit en idédriven och maktkritisk liberal politik.

Ciudadanos har lyckats med en liknande bedrift som franska En marche, genom att på kort tid vinna valframgångar i ett land där två breda maktpartier har varit starka och liberala partier svaga.

Kostsam vänstergir

Men efter framgångsåren kan fallet nedåt också bli djupt. Varför rösta på Ciudadanos om de automatiskt släpper fram något av de gamla maktpartierna?

Sánchez socialdemokrater försökte bilda regering långt till vänster samtidigt som ekonomin behöver liberaliseras. Efter att förslaget spruckit väntar nya förhandlingar i två månader. Under tiden har Ciudadanos möjligheten att ta över rollen som Spaniens främsta icke-socialistiska parti. Det vore välbehövligt, PP:s konservativa inställningar i rätts- och sexualpolitiken har länge varit ett sänke för Spanien.

Lyckas Ciudadanos navigera rätt kan de ha gjort en investering i framtida valresultat. Fallgropar finns: Hit hör relationen till Vox, det första högerpopulistiska partiet i parlamentet sedan demokratin återinfördes efter Franco-diktaturen. Därtill fortsätter Katalonienfrågan att splittra landet, medan Pedro Sánchez själv ännu är långt ifrån utspelad.

Samtidigt kan Sánchez regeringskriser och försök att bilda majoritet vänsterut bli dyrköpta. Sannolikheten att väljarna tillfrågas i ännu ett nyval har ökat – och Ciudadanos framstår som mer än ett kohandlarparti. Lyckas de ritas Spaniens politiska karta om.