Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Joakim Rönnbäck

Drönarna måste få pröva sina vingar

Romantisk drönare betraktar solnedgång. Foto: SHUTTERSTOCK

Ett nytt EU-direktiv ska reglera användningen av obemannade luftfarkoster till nästa sommar. Tillämpningen avgör en växande sektors förutsättningar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Obemannade luftfarkoster, drönare, har blivit populära på kort tid. Tekniken letade sig in i det allmänna medvetandet genom militär användning och tidiga entusiaster. Men den nya tillgången till billiga luftfarkoster syns nu runtom i samhället. Tekniken tillämpas i såväl jordbruk som turism och samhällsbyggnad – ofta med syfte att samla in och tolka uppgifter. Också bekämpningen av skogsbränder förändras, samtidigt som Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ska testa att transportera prover med drönare till Mölndals sjukhus.

Tillväxten märks också på arbetsmarknaden: EU-kommissionen räknar med att 100 000 EU-medborgare ska vara sysselsatta inom drönarsektorn till 2035.

Samtidigt väcker drönartillväxten farhågor och kritik. Under förra året stördes Europas flygtrafik rejält när den engelska flygplatsen Gatwick drabbades av förseningar till följd av otillåten drönaraktivitet.

Kritiken kan också gå ut på att farkosterna låter illa, väcker obehag med sin kamerateknik och att de kan användas också av kriminella. Eftersom även flygtrafiken väntas öka rejält oroas myndigheter för kollisioner i luftrummet.

Vi lever i dag med en historiskt snabb teknisk utveckling, förhoppningar och oro ställs mot varandra om vartannat inom områden som det kan vara rörigt att följa med i. Därför är det värdefullt att tänka på att utvecklingen av ny teknik ofta följer ett återkommande manus.

Analysföretaget Gartner har beskrivit detta som en hajpkurva: När en ny teknik först blir brett känd men än så länge inte särskilt använd drivs förväntningar upp. När teknologin sedan kritiseras efter de höga förväntningarna följer en svacka. I botten av denna växer sedan insikter om tekniken fram. Duger en innovation kan den nu börja komma till nytta utifrån nya rimligt satta förväntningar.

Tyvärr tar detta förlopp ofta fram det sämsta inom politiken. Stödprogram följs av förbudsiver, avdragsrätter blandas med skattesmällar.

Allt för sällan kan en ny teknik bara beläggas med ett lättbegripligt ramverk för att sedan bära eller brista.

En aktivistisk datainspektion

Så har också varit fallet för drönarna. Hösten 2016 varnade Expressens Patrik Kronqvist för en ökande regelbörda för drönarsektorn. Då hade aktivistiska Datainspektionen och trubbig lagstiftning chockat branschen genom att begränsa möjligheterna till kameraanvändning kraftigt.

Nu väntar i stället regler från EU. Med början nästa sommar ersätts en rad nationella lösningar av nya gemensamma bestämmelser i Europa. Mottagandet har varit försiktigt positivt. En del användning ser ut att bli enklare samtidigt som det finns fördelar med att bestämmelser om registrerade drönaroperatörer, kompetenskrav och mekanismer för att identifiera drönare på håll slår jämt över flera länder.

Omläggningen bör nu tjäna som en möjlighet att slå fast spelregler för drönaranvändningen oberoende av dess hajpkurva. Införandet måste vara jordnära och utan Sveriges vanliga lust att implementera hårdast.

Lyckas detta kan drönarsektorn pröva sina vingar i fred.