Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Jenny Madestam

Trogen partitjänst slår "politikerskola"

Hur blir man egentligen politiker?

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag har skrivit om frågan tidigare då den intresserar mig som forskare. Min nyfikenhet handlar om hur man avancerar till uppdrag i svenska partier, vilka personer som väljs och hur själva processen ser ut.

Flera saker framkommer, men en återkommande slutsats är att statusfyllda uppdrag nästan alltid följer av långt arbete inom partiorganisationen.  

Raljant sägs ibland att ”du måste först ha kokat kaffe i 25 år, innan du är kvalificerad för partipolitiska uppdrag”. Mina studier bekräftar denna föreställning.

Men det finns en viktig orsak till att lång och trogen tjänst är det som premieras; i partipolitiken är förtroende hårdvaluta och något som inte erhålls över en natt, det förtjänas. Ett inte helt ovanligt sätt att förvärva förtroende är just genom troget arbete i organisationens tjänst.

Partiet måste lära känna dig och du partiet för att kunna representera detsamma och dess värderingar. Så långt, hur partier i regel har fungerat och fungerar.

 

I veckan som gick skrev stiftelsen Höj rösten att de startar en partipolitiskt obunden politikerskola. Tanken är att låta 25 personer genomgå en utbildning i att bli politiker. Prominenta namn som Mona Sahlin, Per Schlingmann och Maria Wetterstrand ingår i den styrelse som ska basa över utbildningen. Rektor för skolan är briljanta Lina Thomsgård.

Initiativet är utomordentligt smart och spännande. Den som är intresserad av utbildningen kan ansöka, och sen gallrar styrelsen ut de mest lämpade aspiranterna. Utifrån informationen som vi hittills fått tycks ambitionen vara att finna unga talanger för att matcha dessa till att bli politiska makthavare.

Trots mina lovord av Höj röstens politikerskola är det några saker jag funderar över. Till att börja med – vad händer efter genomgången skola? Kommer kandidaterna att välja parti under utbildningens gång och därefter, med examen i hand knacka på partidörren och be om ett uppdrag?


Utan att framstå som tråkig, finns risk, i alla fall vad vi vet utifrån svensk partiforskning, att flera partier inte kommer ställa upp dörren på vid gavel. En annan undran är naturligtvis vilka personer som får möjlighet att gå utbildningen. Kommer den att bli en elitutbildning, i termer av att de redan resursstarka antas? Eftersom anmälan är frivillig blir urvalet av kandidater självselekterat, och därmed är frågan om de man verkligen vill nå kommer att söka.

Hur kommer man till exempel åt den lågutbildade fast samhällsintresserade äldre kvinnan på landsbygden? Vidare, alla kommunalpolitiker runtom i landet som vill utvecklas i sin partipolitiska karriär men inte vet hur det ska gå till – kan de ingå i urvalet? Det vill säga de med politisk erfarenhet och tydliga åsikter men som vill vidare till nästa nivå.

 

Som sagt, initiativet är mycket gott för svensk demokrati. Men kanske måste politikerskolan arbeta parallellt med partiorganisationerna. Skolan skulle nog även behöva olika stadier. Grundnivå, master och forskarutbildning. Många vill säkert bli framtidens politiker men deras förutsättningar för detta är väldigt olika.

Jag själv till exempel, anmäler mig till programmet för samhällsinsatta partiobundna 40-plussare.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!