Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Jenny Madestam

Gott ledarskap är a och o för skolan

Ledarskap, ett närapå magiskt ord och fenomen för organisationers väl och ve. I de flesta organisationer ses ett fungerande ledarskap som essentiellt för att nå goda resultat.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns dock en sektor där det knappt talas om ledarskap, trots att den är i konstant strålkastarljus – skolan. Hur skolan leds och styrs diskuteras sällan. Men om ledarskap beskrivs som viktigt för de flesta andra organisationer borde detsamma gälla för skolan.

Det är hög tid att prata mindre om mobiltelefonernas vara eller icke vara i skolan, och på allvar börja tala om skolans ledarskap och hur detta kan förbättras.

På ett SNS-seminarium i veckan presenterade professorn i nationalekonomi Nicholas Bloom en studie som visar på vikten av ledarskap och styrning för skolans resultat. Ledarskapet har i denna studie starkare inverkan på elevernas prestationer än skolkonkurrens eller lärarkvalitet. Med styrning och ledarskap avses hur skolans verksamhet styrs; om och hur uppföljning sker kontinuerligt i skolan; grad av målstyrning i ledarskapet; och hur personalhanteringen fungerar.

 

En intressant iakttagelse är att kvaliteten på ledarskapet är högre i fristående skolor jämfört med offentliga. Faktorer, som enligt Bloom kan förklara dessa skillnader är att rektorer i fristående skolor har utvecklat mer långsiktiga strategier för skolan som därtill kommuniceras till omgivningen.

Dessutom är huvudmannens styrning av rektor starkare i fristående skolor jämfört med i de kommunala, bland annat genom ett större ansvarsutkrävande för elevernas prestationer.

En tolkning är att fristående skolor har ett mer näringslivsinspirerat ledarskap, troligen på grund av att skolorna ofta startats av människor sprungna ur andra sektorer än det offentliga skolväsendet. Man bär med sig en annan tanke om hur ledarskapet ska utövas och att detta är kopplat till resultat. Att vara rektor handlar om att leda, och leda utifrån en tydlig strategi, för att - precis som i ett företag – uppnå största möjliga vinst (här elevprestation).

 

Nationalekonomerna Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos har också visat hur rektors ledarskap har effekt på elevernas prestationer. I deras studie framgår att enskilda rektorer kan påverka elevers resultat, vilket framgår när de tittar på effekten av att rektorer byter skola.

Konklusionen är att ledarskap i skolan spelar roll. Vem som är rektor, och på vilket sätt, liksom hur huvudmannen agerar gentemot rektor har effekt på prestationer och resultat. Inte speciellt förvånande kanske, i alla fall om vi jämför med andra samhällssektorer.

Men av någon anledning har vi allt för länge förbisett vikten av ett skickligt ledarskap i och för den svenska skolan. Vi har tappat bort ledarskapet hos rektor och huvudman i den svenska skoldebatten. Hög tid att ändra på det.

 

Ett sätt att stärka skolans ledarskap är att satsa ytterligare på den redan nu existerande och obligatoriska rektorsutbildningen. En idé kan vara att öppna upp för fler än redan verksamma rektorer att genomgå denna treåriga universitetsutbildning. Ledarbegåvningar från andra sektorer, men som kan göra en insats i skolans värld, ska ha möjlighet att gå rektorsutbildningen. Likaså borde de kommunala huvudmännen våga ta inspiration av sina fristående kollegor, något gör de uppenbarligen rätt.

Utan ledarskap i skolan spelar det ingen roll att politikerna förbjuder mobiltelefoner. Det är liksom inte där problemet sitter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!