Jan Lindström: Amerikansk värdighet

Publicerad
Uppdaterad
Jag träffade en gång två små killar från Kosovo i en stuga utanför småländska Virserum. De hölls gömda där med sina föräldrar och sin storasyster av ortsbor med större hjärta.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Runt dem var Astrid Lindgrens landskap med björkar och blomsteräng, med kohage och stengärdsgård. På stugans tomt en gräsmatta perfekt för fotboll, som var killarnas älsklingsgrej. Den äldre pojken andades fotboll dygnet runt. Men han fick bara kicka boll när det var mörkt ute. Föräldrarna var rädda för att någon som inte gillade deras närvaro skulle se honom. Barnen fick därför veta att de inte skulle sitta vid fönstren mot bilvägen under dagtid. Den yngre pojken slutade vilja spela fotboll i mörkret. Han började med pussel istället, pusslade hela dagarna, allt tystare. Bröderna och deras storasyster var tre av de flera hundra barn som hålls gömda i Sverige, illegala flyktingar som stannar i Sverige fastän avvisning av dem beslutats och delgivits polisen som har att verkställa men rätt sällan gasar på. Det ligger i sakens natur att man inte vet hur många olaga invandrare vi har gömda i landet. En siffra gavs 1999: drygt 1 600. Den gällde utfärdade men ej verkställda avvisningsbeslut. Det finns säkert fler och av flera slag. En sort för sig är de som fått avvisningsbeslut som inte kan verkställas. Det finns i Gimo flyktingläger en avvisad syrisk mamma med barn som Syrien inte tar emot. Myndigheten utfärdar regelbundet nya orubbliga utkastningsbeslut som polisen lika orubbligt meddelar att den inte kan verkställa. Den lilla flyktingfamiljen utsätts för en sorts lagstadgad tortyr. Ett utdraget pinande långt över omänsklighetens gräns - helt enligt reglemente och förordning. Det är knappt man orkar hänvisa till den internationella barnkonventionen igen, den som Sverige gått i spetsen för med hjärtat svällande av global empati och som inte gäller på våran egen gård. I ett antal länder genomförs av och till gruppamnesti för illegala invandrare. Senast häromdagen föreslog president Bush en sådan, ett treårigt arbetstillstånd för 8-14 miljoner illegala, med möjlighet till förlängning och medborgarskap i slutänden. Ungefär så gjorde både Reagan på sin tid och Clinton. Vilket skäl Bush än har den här gången blir tillvaron lättare för miljontals illegala i USA, som liksom deras motsvarigheter i Sverige står utanför allting. De gömda flyktingbarnen har ingen skola, ingen hälsovård, ingen lekplats. De påverkas av sina föräldrars ängslan och tar på sig ett ansvar och en skuld som tynger dem så som inga barn borde tyngas. I Gimo har jag själv hört en grupp barn diskutera självmordsförsök. Hur man kan göra ett som ser tillräckligt ruskigt ut för att väcka den svenska myndighetens humanitet, men ändå inte riktigt gör slut på en. Jag vet att de kosovoalbanska pojkarnas syster funderade på saken och slutade skratta, leka, läsa och äta. Det är ovärdigt en civiliserad nation att tolerera den sortens utsatthet för människor som illegalt eller ej vistas i landet. Det finns hundratals barn i Sverige som lever utanför allt det omtankens skydd och värn som ett rimligt samhälle ska tillhandahålla. Därför ska Göran Persson för en gångs skull göra som George W Bush. Det är kanske mot lag och ordning. Men det är för medmänsklighet. Amnesti åt de gömda, även i Sverige.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag