Jaga smittan – inte glöggfester

Glöggbjudningarna lyser upp december för många.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialminister Lena Hallengren (S) var med under tisdagens presskonferens och presenterade en åtgärdstrappa mot smittan.
Foto: DUYGU GETIREN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Återigen läggs ansvaret för att hålla nere smittan på oss alla – friska och fullvaccinerade – i stället för att rikta in åtgärderna mer träffsäkert mot själva smittan. Det är fel fokus.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Många blev nog förvånade över hur pass milda virusåtgärder S-regeringen och Folkhälsomyndigheten presenterade under tisdagen. En förvarning hade ju kommit veckan före, vilket räckte för att människor skulle avboka julbord en masse. 

Men när det var dags att presentera de skarpa förslagen var de påfallande försiktiga. Det är i grunden rätt avvägning. 

Det är ett annat läge nu än förra vintern i och med att den stora majoriteten av befolkningen är dubbelvaccinerad. Det går därför inte bara att stirra sig blind på själva smittotalen, utan andra mått måste vara riktmärken: Hur belastad blir vården? Hur ser dödstalen ut? 

Det är många osäkerheter med i bilden för närvarande. Vi vet inte hur många vaccinerade som riskerar att smittas i väntan på den tredje dosen och hur sjuka de i så fall blir. 

Vi vet inte heller om den nya mutationen – omikron – ska betraktas som ett hot eller som räddningen. Om det stämmer att den är betydligt mer smittsam, men inte leder till allvarlig sjukdom, är det i grunden goda nyheter. 

Så vad är en klok strategi i ett så svårbedömt läge? Det är rätt att agera i tid, men det gäller samtidigt att införa så träffsäkra åtgärder som möjligt. Det tillfälliga slopandet av karensavdraget är just ett sådant exempel. På andra punkter finns det dock skäl att vara kritisk.

Regeringen och FHM har genomgående lagt en stor del av ansvaret för att hålla nere smittspridningen på allmänheten. Alla ska på olika sätt begränsa sina liv för det gemensammas bästa. Nu heter det exempelvis att det vore bra om fler arbetar på distans igen.

Den sortens förmaningar har givetvis effekt på smittspridningen, men den förpestar också många människors liv och riskerar att återigen dra undan mattan för många näringsidkare.

I nuläget borde fokus i stället ligga på två saker: att skydda riskgrupper och att försöka häva smittoutbrott. Det första görs bäst genom att skynda på vaccineringen och att regelbundet testa all personal inom omsorgen. Ovaccinerad personal bör snabbtesta sig inför varje nytt pass.

Själva smittan borde bekämpas mycket mer träffsäkert med hjälp av den klassiska strategin – testa, spåra, isolera. Vi vet att viruset sprids i hög grad inom skolan där många ovaccinerade barn vistas. Då bör det testas mer i skolmiljön och varje skola behöver veta exakt hur man hanterar ett smittoutbrott.

I stället för att rikta otaliga förmaningar till den friska befolkningen bör regeringen och FHM koncentrera sig på att inskärpa hur personer ska agera i samband med symtom, utbrott i hushållet/närmiljön, utlandsresor och så vidare. 

Risken är annars att rekommendationerna blir så många och svårbegripliga att ingen längre vet vad som gäller. 

Nu är det dags för det offentliga att ta sitt ansvar: se till att det finns hemtester, snabbtester, vaccinsprutor, smittspårningskapacitet med mera. Vanligt fullvaccinerat folk behöver få dricka sin glögg.