Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Israel borde tacka sina kritiker i FN

Israeler i gemen borde tacka Barack Obama för att han hade modet att låta säkerhetsrådet fördöma Israels bosättningar på ockuperad mark.
Foto: Mahmoud Illean / AP/ TT
Mycket talar för att Obama personligen var drivande bakom den historiska FN-resolutionen.
Foto: Andrew Harnik / AP/ TT

Det finns inget som helst försvar för Israels bosättningsexpansion på ockuperad mark. Därför är den historiska FN-resolutionen en stor framgång.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om bara några veckor kommer Donald Trump att sväras in som USA:s näste president. Det är dåliga nyheter på de flesta politiska områden, och Mellanösternkonflikten är inget undantag. Trump har bland annat gjort klart att han vill flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem.

Det vore ett dramatiskt brott mot den linje som alla presidenter har förfäktat hittills, nämligen att Jerusalems öde ska avgöras i fredsförhandlingar mellan israeler och palestinier. I FN:s resolution från år 1947 gavs Jerusalem status som corpus separatum, det vill säga en separat enhet som inte tillhör något land.

Därtill har Trump utsett David Friedman till ny ambassadör i Israel. Han är en konkursadvokat som sympatiserar med bosättarhögern och har donerat pengar till bosättningar på ockuperad palestinsk mark.


Därför var det bråttom att agera för att stärka fredsprocessens aktier. Mycket talar för att Obama personligen var drivande bakom den historiska FN-resolution som röstades igenom av säkerhetsrådet i fredags. Visserligen röstade USA inte för resolution 2334, men det var anmärkningsvärt nog att USA inte kastade in sitt veto, vilket är brukligt i detta sammanhang.

Ett enigt säkerhetsråd kunde därför slå fast att bosättningarna på ockuperad mark är olagliga och utgör ett flagrant brott mot internationell rätt. Det är ett diplomatiskt genombrott som väcker hopp om att en annan verklighet är möjlig än dagens mörker.


Enligt en uppskattning finns det i dagsläget 630 000 israeliska bosättare på Västbanken och i östra Jerusalem. Och expansionen pågår ständigt. I måndags kom besked om att ytterligare sammanlagt 5 600 bostadsenheter planeras i östra Jerusalem, som ockuperades år 1967 och senare annekterades till Israel.

För detta projekt finns inget försvar. Bosättningarna trasar sönder de palestinska territorierna och försvårar därmed alla ansatser till en tvåstatslösning mellan parterna. De förpestar dessutom vardagslivet för mängder av palestinier som tvingas ta långa omvägar och trakasseras av bosättare.

Från palestinskt håll har man liknat det vid att förhandla om en bit ost samtidigt som motparten äter upp den.

Israel kan inte i längden vara en ockupationsmakt, en demokrati och en judisk stat samtidigt. Landet måste välja väg, och det självklara valet borde vara att på alla sätt verka för en tvåstatslösning.

Israel förtjänar stor förståelse när det gäller såväl säkerhet som viljan att slå vakt om en judisk befolkningsmajoritet. Det kommer att ställa särskilda krav på en framtida fredslösning, där exempelvis ett storskaligt återvändande av palestinska flyktingar till Israel är en omöjlighet.

Men för bosättningarna finns bara dåliga ursäkter. Israeler i gemen borde tacka Barack Obama för att han hade modet att låta världen inskärpa det.


Läs också: Margot Wallströms nya Israeltabbe


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.