Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Iraks försvarsminister är bara toppen av isberget

Najah al-Shammari anländer till sin installation som Iraks nya försvarsminister i juni i år.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Nu utreds ministern - som har svenskt medborgarskap - för grovt bidragsbrott, enligt uppgifter till Expressen. Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN

Den irakiske ministern Najah al-Shammari utreds för brott efter att ha tagit emot bidrag från Sverige. Men när det gäller misstankarna om bidragsbrott är han bara en småspelare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Iraks försvarsminister Najah al-Shammari är svensk medborgare, avslöjade SD-kopplade Nyheter Idag i förra veckan. Mannen och hans hustru utreds även för grovt bidragsbrott mot Försäkringskassan, enligt uppgifter till Expressen. Misstanken sägs vara att de har tagit emot barn- och bostadsbidrag trots att de har bott utomlands i flera år. 

Svenska myndigheter bör gå till botten med al-Shammaris bidragsaffärer och hur han trots sina tidigare höga positioner i diktatorn Saddam Husseins armé har kunnat få svenskt medborgarskap så snabbt.

Välfärdsbrotten gynnar organiserad brottslighet

När det gäller misstankarna om bidragsbrott är dock fallet med försvarsministern bara toppen av isberget. När tolv tunga myndigheter - bland dem Polisen, Migrationsverket och Försäkringskassan - i oktober presenterade en gemensam lägesbild om organiserad brottslighet lyfte flera myndigheter fram just brott mot välfärdssystemen som den allvarligaste kriminaliteten.

I rapporten nämns uttryckligen det brottsupplägg som al-Shammari utreds för - att behålla bidrag trots att man har flyttat utomlands och inte har rätt till dem. Myndigheterna beskriver också hur dödsfall som sker utomlands ibland aldrig anmäls för att anhöriga ska fortsätta kunna inkassera pension från Sverige. 

Men de verkligt stora summorna finns att hämta i mer avancerade upplägg. Ofta handlar det om långa brottskedjor. Kriminella tar falska anställningar som betalas av Arbetsförmedlingen, vilket i sin tur ger dem rätt till a-kassa och sjukpenning. Manipulerade journaler och köpta röntgenbilder ger stora utbetalningar från det statliga tandvårdsstödet. Och funktionsnedsatta personer tas till Sverige för att få assistansersättning och för att ge anhöriga i hemlandet svenska arbetstillstånd som personliga assistenter.

Effektivare verktyg mot bidragsbrott

Länge var det tabu i svensk politik att ens prata om att det förekom bidragsfusk. KD-ledaren Alf Svensson fick närmast löpa gatlopp när han bröt tystnaden om problemet 2002. Sedan dess har mycket hänt, bland annat har bidragsbrott blivit ett eget brott. Men fortfarande saknar myndigheterna effektiva verktyg för att bekämpa brotten. 

Sträng sekretess råder både mellan och inom myndigheter. Hårda regler kring biometriska data gör det lätt att skaffa sig flera identiteter. Avsaknaden av spärrar och karenstider gör att fuskare som upptäcks snabbt kan söka bidrag på nytt. Myndigheterna saknar möjligheter att kontrollera vilka personer som står bakom e-legitimationer. Arbetsförmedlingen får inte neka nystartsjobb även om de vet att kriminella aktörer står bakom arbetsgivaren. Och så vidare. 

Listan är lång på problem som behöver åtgärdas omgående. 

Att människor kommer att försöka svindla ett så generöst välfärdssystem som det svenska är ofrånkomligt. Frågan är bara varför politikerna har gjort det så enkelt för dem att lyckas.