Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Inget att fira på studentflaken

Snart rullar studentflaken ut, men det finns ingenting att firaFoto: Stefan Söderström

Snart rullar studentflaken. Med en del elever som fuskat sig fram och andra som gläds över glädjebetyg.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På torsdagen satte sig många gymnasister för att göra det nationella provet i matematik. Efter ett par timmar kunde Expressen rapportera att delar av provet skickades runt i mobilerna bland elever i Stockholm.

Denna gång tycks det bara handla om två av uppgifterna, och då själva frågorna. Inte svaren.

Värre var det i fjol. Då skickade elever foton av facit till varandra.

Det är illa att eleverna inte förstår att de gör sig själva och andra en otjänst genom att fubba. Och det är mycket märkligt att skolledarna inte ser till att provrummen är absolut mobilfria.

Men inte heller alla rektorer och lärare är främmande för att framställa sin verksamhet som bättre än den är. Det kan till exempel göras genom snällrättningar av nationella prov.

Forskarna Björn Tyrefors Hinnerich och Jonas Vlachos visar i en ny rapport för Ifau att gymnasielärare på friskolor gör generösare bedömningar av provsvaren. Sett till alla gymnasister är skillnaden liten, motsvarande 0,2 meritpoäng i betyget - där rikssnittet är 13,8. Men för elever som hade dåliga grundskolebetyg är skillnaden större - 0,5 poäng.

Kanske blir det bättre om sex år. På regeringens bord ligger ett utredningsförslag om att de nationella proven ska göras digitala och rättas externt år 2022.

Skev betygsättning är ett problem. Men det riktigt allvarliga är att elevernas läsförståelse blir sämre och sämre vilket förstås gör att kunskapsnivån i alla andra ämnen också sjunker. Det går mycket snabbare att läsa sig till information än att lyssna och titta sig till lärdomar genom videoklipp.

I stället för att tidigt erbjuda läshatande barn alternativa hjälpmedel måste lärarna ge mer stöd och lästräning.

Skolan måste skapa en lugn miljö där elever som har svårt att koncentrera sig inte ständigt finner distraktionsmöjligheter.

Dessvärre är studiero i skolan en bristvara. I Stockholms stad görs varje år elevenkäter, skola för skola. I år säger bara hälften av eleverna i årskurs åtta att de kan arbeta i lugn och ro i skolan. När DN skriver om undersökningen lägger man dock tonvikten på att var femte flicka inte känner sig trygg i skolan, medan bara åttonde pojke har samma upplevelse.

"Tryggheten i skolan är en av stadshusmajoritetens främsta prioriteringar", kommenterar skolborgarrådet Olle Burell (S) i DN.

Sett till vad som verkligen har betydelse längre fram i livet för eleverna borde politikerna, i varje kommun, i stället fokusera på arbetsro. För det som ger den största tryggheten på arbetsmarknaden är inte Las, det är att ha förmågan att effektivt kunna lära nytt. Ju mer man redan kan desto lättare går det.

Och så vore det ju underbart om studenterna på lastbilsflaken hade fuskfritt fog för att skråla "Fy fan va´vi är bra". Glädje utan glädjebetyg.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Läs även Pisahögskolan är redan här.

Läs även Eleverna måste få rum i skolan.