Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ingen vann valet om populismen

Statsminister Stefan Löfven och toppnamnen Heléne Fritzon, Jytte Guteland och Johan Danielsson jublade på Socialdemokraternas vaka... Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
... detsamma gjorde Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på det partiets valvaka. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Talet om ödesval verkar ha gett skjuts åt både högerpopulisterna och dess svurna motståndare. Frågan är bara hur länge den strategin håller.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det har hetat att årets val till Europaparlamentet var en folkomröstning om högerpopulismen. Om det stämmer framstår det svenska resultatet som det mest svårtolkade sedan kärnkraftsomröstningen 1980.

Socialdemokraterna - det parti som försökt skrämma väljarna allra mest med hotet från populisterna - gör sitt sämsta val i modern tid, men behåller med god marginal platsen som största parti.

Europavännerna i Liberalerna - som hävdade att detta val var det viktigaste sedan Sverige gick med i EU - klarade sig endast kvar i Europaparlamentet med ett nödrop. Centerpartiet - som också gjorde kampen mot högerpopulismen till en huvudfråga - gjorde däremot sitt bästa Europaval någonsin och lockar över tio procent av väljarna.

Samtidigt ökar Sverigedemokraterna med närmare fem procentenheter och blir tredje största parti i ett val där många SD-sympatisörer brukar strunta i att rösta. 

Högt valdeltagande

Kanske är det så att fokuset på högerpopulismen har gynnat både Sverigedemokraterna och dess motståndare. De ständiga attackerna på SD gjorde att toppkandidaten Peter Lundgren hamnade i centrum för i stort sett varje debatt, vilket torde ha underlättat för partiet att mobilisera sina väljare. 

Samtidigt blev valdeltagandet totalt sett det högsta någonsin i ett svenskt Europaparlamentsval. Hotet från högerpopulismen kan mycket väl ha varit ett effektivt sätt att locka även övriga väljare från soffan.

Frågan är bara hur länge den strategin håller. Tonen i den svenska valrörelsen har varit ödesmättad. Formuleringarna har stundtals gett sken av att årets Europaparlamentsval skulle vara någon form av slutstrid. Men högerpopulismens framgångar är inte plötsliga och oväntade. Under decennier har man etablerat sig som en stark politisk kraft i nästan hela unionen. 

Hur många ödesval tål Sverige?

Den som vill hitta glädjeämnen bör vara närsynt. Visst verkar det inte ha gått riktigt så bra för dem i årets val som befarat och raset för Dansk folkeparti visar att sådana partier inte är helt immuna mot skandaler. 

Men populistiska, EU-skeptiska partier blev ändå största parti fyra av EU:s sex mest folkrika stater. I Frankrike gjorde president Emmanuel Macron valet till en folkomröstning om högerpopulismen - och förlorade. Och i både Polen och Ungern fick de i Sverige så utskällda regeringspartierna egen majoritet i Europaparlamentsvalet.

Det finns goda skäl att oroa sig för den utvecklingen. Men frågan är vilket som långsiktigt är den bästa strategin för att ge effektiv moteld.

Kortsiktigt kan ökad polarisering kännas bra och mobilisera de egna väljarna. Men på längre sikt måste strategin vara att svara på de sakfrågor som bär upp det folkliga missnöjet, inte minst migrationen.

Väljarna orkar nog inte med hur många ödesval som helst.

Alla partier vill flytta mer makt till Bryssel, säger EU-experten Ylva Nilsson i Ledarsnack.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!