Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ingen ska behöva räkna med stenkastning

Foto: / KVP/EXPRESSEN

Det är inte rimligt att lärare och poliser nekas skadestånd när de utsätts för våld i tjänsten. Lagen måste ändras.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När två poliser skulle kontrollera en bil i Stockholmsförorten Tensta överraskades de av ett stort gäng killar som kastade sten och flaskor mot dem. En person har nu dömts för stenkastningen. Men Solna tingsrätt avvisar samtidigt polisernas krav på skadestånd för kränkning.

Motiveringen? Eftersom sådana angrepp förekommer relativt ofta i området bör poliserna vara mentalt förberedda på dem.

Att många poliser är upprörda över beslutet är förståeligt. Men dessvärre verkar domen ligga i linje med rättspraxis. Svea hovrätt har tidigare med en snarlik motivering nekat kränkningsersättning till poliser som hotats av en man som sprang rakt mot dem med knivar i händerna.

 

Poliser får inte skadestånd

Poliser är inte heller den enda yrkesgrupp som rättsväsendet behandlar på detta vis. Högsta domstolen nekade för några år sedan skadestånd för kränkning till en ordningsvakt som blev slagen och riven i ansiktet när han avvisade en berusad person.

Nej till skadestånd blev det också för en lärare som blev misshandlad och dödshotad när hon förde ut en stökig högstadieelev ur en skolmatsal. "En tillsynspliktig lärare måste ha beredskap för visst hot och våld", ansåg tingsrätten.

Dagens praxis innebär visserligen inte att poliser, ordningsvakter och lärare aldrig någonsin kan få skadestånd för kränkning i tjänsten. Högsta domstolen har exempelvis tilldömt ersättning till en polis som blev spottad i ansiktet. Däremot är det uppenbart att ribban i många fall läggs alldeles för högt.

 

Rättspraxis hot mot rekrytering

Denna ordning är inte bara ett problem för de yrkesmänniskor som får uppleva den dubbla kränkning det innebär att först utsättas för ett allvarligt brott och sedan – till skillnad från andra människor - nekas den upprättelse skadestånd faktiskt kan innebära. Den är i förlängningen också en fara för samhällsbygget.

Ett av vår tids största problem är flykten från välfärdens frontlinje. Stat och kommuner upplever allt större svårigheter att rekrytera poliser, socialsekreterare, lärare och sjukvårdspersonal, inte minst till speciellt utsatta platser. Allt mer av detta svåra och viktiga arbete utförs därför av nyutbildad och oerfaren personal.

Rekryteringsproblemen är egentligen inte så förvånande. Det handlar om slitiga arbeten, ofta till låg lön, och för vissa i miljöer som blir mer och mer riskfyllda. Om domstolarna i det läget dessutom tar de många hoten och angreppen till intäkt för att neka dem skadestånd lär det bli ännu svårare att motivera personal att ta arbeten på dessa platser.

Justitieminister Morgan Johansson måste ändra lagen så att fler kan få upprättelse.

 

Läs också:

Stoppa flykten från välfärdens frontlinje

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.