Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

IG-varning för M:s skolpolitik

Moderaterna har gett ett förslag om bland annat fler undervisningstimmar. Foto: GETTY IMAGES

Moderatledaren Anna Kinberg Batra.

Foto: Gunnar Ask

Moderaternas förslag om fler undervisningstimmar, längre skolår och tre terminer är bra. I teorin. Men i verkligheten är det uselt. För det bortser från verkligheten.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Visst är det så att eleverna skulle ha nytta av fler matematiktimmar och mer svenska. Extra gympa skulle heller inte skada. Och nog skulle vardagspusslet underlättas för föräldrar som kämpar med fem veckors semester och barn som har sommarlov i tio veckor. Plus höstlov, jullov, sportlov och påsklov.

Om svensk skola utmärktes av ett överflöd av arbetslösa, kunniga lärare vore det givet att ropa bifall åt Moderaternas förslag. Men verkligheten är den rakt motsatta. Det saknas lärare i allmänhet och i synnerhet sådana som har behörighet i de ämnen de undervisar i.

Många lärare gör ett gott arbete. Andra är dåligt rustade för sitt yrke på grund av att lärarhögskolorna i ett par decennier har godkänt nära nog varenda intagen student som inte hoppat av på eget initiativ.

Till denna grisskriande brist på proffsiga pedagoger kommer att drygt 10 000 asylsökande barn under ett år ska ska slussas in i skolan. Samt anhöriginvandrade barn som inte heller kan svenska. Och så ska de vuxna nyanlända få vettig SFI.

Att i detta akuta krisläge visionera om en skolreform som kräver ännu fler lärare är helt verklighetsfrånvänt. Och den kritiken gäller lika mycket S och MP som ständigt lovar mindre klasser.

Vad som behövs är inte utopism utan praktiskt handlag. Skolverket borde bistå skolledare med listor på legitimerade lärare som arbetar utanför skolvärlden. Några avhoppare som arbetar med annat kan nog hoppa in igen om erbjudandet är tillräckligt bra. Och inte minst finns det pensionärer som kan tänka sig att gå in på deltid, också efter att de fyllt 67 år.

På kort sikt kan det också handla om att erbjuda människor med bevisat bred allmänbildning och god svenska att snabbutbilda sig till lärare. Inom kultur- och mediesektorn finns till exempel folk med osäkra villkor som kan tänkas nappa.

Det är också hög tid att på allvar ta itu med lärarhögskolorna. De bör vara föredömen i att ställa höga krav och se till att studenterna når dem. Så är det fortfarande inte. Det viktiga är inte att fler lallar igenom lärarhögskolan, utan att de som får examen har ett papper att vara stolt över. Två dugliga lärare gör mer nytta än tre halvdana.

I dag ges lärarutbildning vid 28 högskolor. Det är alldeles för många. Än värre är att man kan läsa till för-, låg- och mellanstadielärare på distans. Den möjligheten bör tas bort. Också lärarstudenter lär sig bäst genom att få ordentligt med undervisningstid och möjlighet att diskutera grundligt med kursare.

När detta väl är gjort – då kan det vara läge att tala om tre terminer. Men politiker som vill vinna förtroende måste visa att de ser och gör något åt de problem som får lärare att fly och föräldrar att förtvivla.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!