Det vi bör rädas är inte hårda domstolar utan tomma katedrar, när lärare lämnar in.
Det vi bör rädas är inte hårda domstolar utan tomma katedrar, när lärare lämnar in.

Ibland är det rätt att "kränka" elever

Publicerad

Av den allmänna debatten kan man ibland få intrycket att Sverige i dag borde ha uppnått ett samhälleligt tillstånd där hårda tag inte behövs. Någonsin.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

 Allt ska kunna lösas med dialog och tålamod, vare sig det handlar om poliser som ser en vettlös man attackera en kvinna med kniv eller en väktare som försöker hålla en vilt sparkande kropp i schack. Eller - en lärare som försöker upprätthålla sin auktoritet och få lugn i klassrummet.

För att skydda barn från kränkningar i skolan finns det på Skolinspektionen en BEO, ett barn- och elevombud. BEO arbetar med kränkningsanmälningar och kan företräda barn rättsligt.

Dagens BEO, Caroline Dyrefors Grufman, oroar sig för att domstolar nu tar för lätt på kränkningarna. Skälen är bland annat en dom som hon beskriver på DN Debatt, rörande en 12-årig pojke som satt och filade i en bänk med sin linjal. När han vägrade att sluta tog läraren tag i handlederna och drog ut honom ur klassrummet. Pojken fick märken på handlederna.

Tingsrätten friade läraren eftersom denne ansågs ha använt det våld som krävdes för att återställa ordningen i klassrummet. Det upprör Dyrefors Grufman. Händelser som denna, som hon betraktar som kränkande för eleven, ska inte "behöva uppstå" utan förebyggas med "resurser, kompetensutveckling eller annat". Mer specifik än så är hon inte.

Det är förvisso BEO:s jobb att ta elevens parti. Men BEO är en del av Skolinspektionen. Att en företrädare för SI argumenterar på detta sätt - vad skickar det för signal till Sveriges lärare?

Vid sidan av snabbast fallande skolresultat utmärker sig Sverige internationellt på två sätt: Eleverna trivs väldigt bra i skolan och klassrummen är unikt stökiga. Nationellt utmärker sig lärarna i det att en rekordstor andel av de sjukskrivna har en psykisk diagnos. Och i att sex av tio lärare funderar på att sluta.

Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Jo, att svenska elever inte är påtagligt hunsade av sina lärare. Om några är hunsade är det lärarna.

Många lärare stressas, och sjukskrivs, på grund av stökig arbetsmiljö. Undervisningen blir lidande. Men bestämda försök att återställa ordning och auktoritet kan alltså leda till rättegång. Om inte det, så åtminstone till att föräldrar blir upprörda - för att inte säga kränkta - å sina barns vägnar, och klagar till rektor eller startar mejlkedjor. Och självklart blir skolledningen oroad: upprörda föräldrar kan betyda dåligt rykte, förlorade elever och förlorade inkomster.

Oaktat "resurser" kommer det alltid att finnas elever som får för sig att leva rövare. De kan inte ha rätt att ta klass och lärare som gisslan. Kan de känna sig kränkta om läraren tar i? Javisst, om de har en tuff image eller är bortklemade. Är det ett problem om de blir kränkta? Inte alls.

Det vi bör rädas är inte hårda domstolar utan tomma katedrar, när lärare lämnar in. Som resultat riskerar eleverna den verkliga kränkningen i ett rikt välfärdsland: att få en fattig utbildning.

 

Läs Caroline Dyrefors Grufmans replik på ledaren - och ledarsidans svar på repliken.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag