Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

I år kan de kristna i Egypten inte fira påsk

Begravning av kopter som dödades i bomben i Alexandria på palmsöndagen.
Foto: STR / EPA / TT
Foto: ALY FAHIM / EPA / TT
Foto: ALY FAHIM / EPA / TT
Påven Tawadros.
Foto: AMR NABIL

IS attacker mot kopterna i Egypten är en påminnelse om att Europa är långt ifrån terrorismens epicentrum.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För en vanlig svensk innebär påsk en ledig långhelg, påskägg till barnen och familjesammankomster. Så även i år, om än vi firar i terrorns skugga. 

För kristet religiösa svenskar handlar påsken framför allt om Jesu lidande på korset. Det är kristendomens centrala händelse.

Men i Egypten blir det inget påskfirande för de kristna kopterna. Med undantag för påskmässan har firandet ställts in, ty kopterna sörjer sina 45 döda efter sprängdåden i två kyrkor den 9 april, palmsöndagen.

Islamister terroriserar kopterna

Kopterna är Egyptens största kristna grupp. De utgör en tiondel av landets befolkning, brukar man säga. Men andelen tros nu minska eftersom många lämnar Egypten. 

Tillvaron i landet har varit hård sedan 70-talet och den radikala islamismens renässans. Särskilt svårt har kopterna ansatts efter att den förre presidenten, Muhammad Mursi, störtades 2013. Han var lierad med Muslimska brödraskapet och många islamister, i synnerhet salafister, ser kopterna som medskyldiga till Mursis fall. 

De värsta dåden står Islamiska staten för. Den 11 december, på profeten Muhammeds födelsedag, tog IS på sig bombattacken mot den koptiska Markuskatedralen i Kairo, då närmare 30 människor dödades. Det var den värsta attacken mot kristna i Egypten på sex år.

Men palmsöndagens dubbelattack, som IS har tagit på sig, var än mer bestialisk. Explosionerna i Tanta och Alexandria kostade 45 människor livet. 

Kyrka efter kyrka efter kyrka har förstörts

Påven Tawadros hade firat mässa i Alexandria just före explosionen. Han klarade sig oskadd, men den koptiska minoriteten står under rent existentiell press i Egypten. Redan 2013 kunde man räkna till 47 nedbrända, plundrade och förstörda kyrkor och kloster. Förstörelsen har fortsatt sedan dess. Och det har varit mycket svårt att få bygga nya kyrkorum. Länge krävdes exempelvis presidentens namnteckning. 

Den katolska tidskriften Signum berättar om en präst som fick vänta i 21 år på sitt tillstånd. 

I augusti kom dock en ny lag som ska underlätta kyrkbyggen. Om det blir lättare att få tillstånd i praktiken och om nybyggnationen kan hålla någorlunda jämna steg med islamisternas förstörelse är en annan fråga.

Hos oss i Europa är det de europeiska terrordåden som skapar störst uppmärksamhet. Debattens vågor går höga om hur man ska hantera jihadister som återvänder till Europa efter stridande med IS och andra terrorrörelser i Mellanöstern. Det är ingenting märkligt med det. Men låt oss inte glömma dem som faller offer för den islamistiska terrorn utanför Europas gränser. 

I Mellanöstern är det allra främst muslimer som faller offer för terrorn, men sett till hur relativt få de är har de kristna minoriteterna fått betala ett fruktansvärt högt pris. 

Det med rätta terrorfruktande Europa är trots allt långt borta ifrån terrorismens epicentrum.


Läs också:

Ta hoten mot de kristna på allvar 

Skattepengar ska inte gå till extremister 


Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.