Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hyressystemet gynnar människor med hög lön

Till stadsdelen Södermalm i Stockholm är köerna till hyresrätter långa. De subventioner som de reglerade hyrorna innebär går dock till stor del till höginkomsttagare.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Dagens hyrespolitik gynnar höginkomsttagare framför låginkomsttagare.

Märkligt nog är det ändå jöken-förslaget om marknadshyror som står i skottgluggen.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sedan Januariavtalet slöts har mycket av den bostadspolitiska diskussionen handlat om punkt 44: Fri hyressättning ska införas vid nybyggnation.

Hyresgästföreningen har kampanjat mot förslaget och Vänsterpartiet lovar rentav att försöka fälla regeringen om den inför marknadshyror.

Färre debatter har handlat om hur dagens hyrespolitik egentligen fungerar. Två nya publikationer kastar dock ljus över detta.

Vem gynnas mest av systemet med bruksvärdeshyror? Den frågan kan man få svar på i en ny studie av forskarna Herman Donner och Fredrik Kopsch. 

De har granskat alla hyresgäster som fått lägenhet via bostadsförmedlingen i centrala Stockholm mellan åren 2011 och 2016. Genom att uppskatta marknadsvärdet på hyresrätterna har de räknat ut vilka grupper som subventioneras mest av de reglerade hyrorna.

Slutsatsen är att dagens system på många sätt är regressivt – med andra ord gynnar det höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.

För det första tjänar personer som överhuvudtaget får centrala hyreskontrakt i Stockholm omkring 30 procent mer än genomsnittet i regionen. Men skillnaderna är stora också bland de utvalda få. Den fjärdedel som tjänar mest – i snitt drygt 830 000 kronor per år – subventioneras med uppemot tusen kronor mer per månad än den fjärdedel som tjänar minst – omkring 250 000 kronor årligen. En stor del av dagens subventioner går alltså till hushåll som egentligen hade kunnat betala marknadshyror, konstaterar forskarna.

Dagens hyressystem har skapat långa köer, ger färre hyresrätter och gynnar rika och äldre framför unga och fattiga.

I en annan rapport har Fastighetsägarna låtit utvärdera investeringsstödet till nya hyresbostäder. Det infördes av den rödgröna regeringen för att göra det lättare att hitta bostad för unga och andra hushåll med lägre inkomster. Stödet är villkorat med att bostadsbolagen bygger mindre lägenheter med lägre hyra.

Omkring elva miljarder kronor har hittills satsats på att subventionera närmare 33 000 hyresbostäder. I snitt har det inneburit att månadshyran har blivit drygt 2 000 kronor lägre för en lägenhet om 56 kvadrat.

Men även detta system lider av dålig träffsäkerhet. I gruppen ensamstående har de som flyttar in i de subventionerade bostäderna ungefär samma inkomst som dem som flyttar in i nya hyreslägenheter utan stöd. De har också högre inkomster än unga vuxna som bor i hyresrätt generellt.

För sammanboende tycks systemet däremot till viss del ha gynnat grupper med lägre inkomster. Men totalt sett är det ändå inte fler unga vuxna som flyttar in i de subventionerade bostäderna än i andra nyproducerade hyresrätter. Bostäderna har heller inte byggts på de platser där bristen är som störst.

Dagens hyressystem har skapat långa köer, ger färre hyresrätter och gynnar rika och äldre framför unga och fattiga. Regeringens miljardrullning för att försöka kompensera för detta fungerar dessutom dåligt.

I ljuset av det är det en smula märkligt att det är förslaget om marknadshyror som står i skottgluggen.


Förslaget om marknadshyror kommer varken påverka hyror eller köer, spår experten.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.