Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hur många skandaler tål friskole-Sverige?

Det pågår en granskning av ledarskapet vid Vetenskapsskolan - numera Safirskolan - vid Skolinspektionen. Det blir ett test på den nya lagen. Foto: Daniel Olsson / Daniel Olsson/GT
Det är elevernas rätt till en allsidig och fullgod undervisning som måste stå i centrum, inte skolföretagens möjligheter att etablera sig. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ekobrott, extremism och religiösa påtryckningar borde vara främmande företeelser inom svensk skola. Men så är det inte dessvärre. Det är hög tid att göra något åt den saken.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nyligen kom beskedet att Skolverket kräver tillbaka drygt en miljon kronor från friskolekoncernen Al Azhar. Skolorna har inte kunnat visa att de statiga pengarna till bland annat karriärtjänster och lärarlönelyft har använts på rätt sätt.

I somras dömdes flera tidigare ledamöter i ägarstiftelsen för grova ekobrott. Bland annat ska tio miljoner kronor från stiftelsen ha förts ut för att starta en bank.

Detta är bara en i raden av häpnadsväckande nyheter från friskole-Sverige. I maj frihetsberövades den dåvarande huvudmannen bakom Vetenskapsskolan - numera omdöpt till Safirskolan - av Säpo, eftersom han bedömdes utgöra en fara för rikets säkerhet. 

Dagens Nyheter har i en serie artiklar granskat Svenska interkulturella skolan i Vällingby. Skolan förlorade visserligen sitt tillstånd förra året efter att ha blivit av med sitt hyreskontrakt, men den hade vid det laget drivits i 20 års tid trots mycket allvarliga brister.

Skolchefen var en dömd ekobrottsling utan pedagogisk utbildning. Bland alla missförhållanden som DN har dragit fram i ljuset märks trakasserier mot flickor som inte bar slöja, undermålig undervisning och en miljon kronor som försvann utomlands till en irakisk tv-predikant.

Ett test på hur effektiv lämplighetsprövningen blir

Problemet stannar inte vid några enstaka icke-fungerande skolor. I slutet av augusti riktade Skolinspektionen återigen svidande kritik mot gymnasiekedjan Praktiska och hotar bolaget med sju miljoner kronor i vite.

Det är upprörande att Sverige har släppt lös en sådan oseriös skolmarknad. Självfallet finns det mängder av väl fungerande friskolor som levererar utbildning av högsta kvalitet. Det är skolorna som inte håller måttet som är problemet.

I vilket annat land hade det varit möjligt att pumpa in skolpengar för mångmiljonbelopp till ekobrottslingar och personer som säkerhetstjänsten vill utvisa ur landet?

Vid årsskiftet infördes visserligen en lämplighetsprövning av friskolornas ägare och ledning. Bland annat ska kontroller göras hos Skatteverket och Kronofogden. Det är hisnande att det tog decennier innan en så självklar spärr infördes i systemet.

Det återstår att se hur kraftfullt det nya verktyget blir. För närvarande pågår exempelvis en granskning av det som tidigare hette Vetenskapsskolan. Det blir ett test på om lagen fyller sin funktion.

Det behöver tas ett helhetsgrepp om skolmarknaden

Januaripartierna har även tillsatt en utredning i syfte att stoppa nya religiösa friskolor. Det framstår som något av en halvmesyr. Flera av de skolor som har kopplats till extremism, exempelvis, har inte ens sökt tillstånd på den grunden.

Det är uppenbart att det behöver tas ett helhetsgrepp om den svenska skolmarknaden. En bra början vore att se till att även friskolorna omfattas av offentlighetsprincipen. Det måste vidare bli lättare att återkalla tillstånd och Skolinspektionen bör uppmanas att göra fler oanmälda besök.

Det är elevernas rätt till en allsidig och fullgod undervisning som måste stå i centrum, inte skolföretagens möjligheter att etablera sig.