Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur många sjuka kommer att dö i pandemins skugga?

Vårdkön växer. Uppemot 185 000 svenskar väntar nu på operation.Foto: Colourbox / Colourbox
Provtagningstält för personal med covid-19 symptom utanför Skånes Universitetssjukhus i Lund.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vilka blev konsekvenserna av all vård som ställdes in i våras? Vi kan inte vänta med att utvärdera och dra lärdom tills pandemin är över.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När covidepidemin slog till under våren fick svensk sjukvård genomgå ett elddop. Det som gick bra kan vi i hög utsträckning tacka hårt arbetande och uppfinningsrik vårdpersonal för. Att landets intensivvårdsplatser mångdubblades när krisen slog till är en imponerande bedrift. 

Det var nödvändigt att samla resurserna för att möta denna nya, okända sjukdom. Men alla visste redan då att det också medförde en kostnad att ställa in all vård ”som kunde anstå”.

Vad det betydde i praktiken skilde mellan olika regioner. Screening för olika typer av cancer lades på is, operationer ställdes in, mödra- och förlossningsvården drogs ned till ett minimum och kroniskt sjuka uppmanades att inte söka vård på grund av risken att bli smittade av corona på vårdcentraler och sjukhus. 

I takt med att allt fler regioner återgår till normalläge – för tillfället är det bara Västmanland, Kalmar, Jämtland Härjedalen, Norrbotten och Dalarna som fortfarande befinner sig i stabsläge på grund av pandemin – är det viktigt att utvärdera åtgärderna som vidtogs: Var det rätt vård som sköts upp? Återupptogs verksamheten tillräckligt snabbt när smittspridningen gick ned? 

Delar av vårdskulden går relativt enkelt att räkna på: Uppemot 185 000 svenskar väntar nu på operation, antalet besök på landets akutmottagningar sjönk med 31 procent under våren och omkring 30 procent färre cancerfall än brukligt har diagnosticerats under pandemin, till exempel. Men vilka effekterna av det har blivit kräver en djupare analys, som tar hänsyn både till det mänskliga lidandet och till samhällsekonomin.

Att jobba ikapp vårdskulden kommer att bli ett digert arbete. Enligt regionerna handlar det om minst ett år tills köerna har betats av. En försvårande faktor är att uppskjuten vård kan innebära att sjukdomen har hunnit förvärras under väntetiden.

”De som har lindriga symtom på exempelvis hjärtsjukdomar, cancer och andra potentiellt farliga sjukdomar och väntar med att uppsöka vård kan få allvarliga plötsliga biverkningar, funktionsnedsättning eller i värsta fall dö”, varnade Thea Enhörning, utredare på Socialstyrelsen, i slutet av juni.

Här har regeringens coronakommission en viktig uppgift. Det kan visa sig att alla avvägningar landade rätt – och det vore utmärkt, i så fall. Men en genomlysning kan också visa att det finns lärdomar att dra inför nästa pandemi. Kanske bör vissa typer av icke-akut vård ändå erbjudas, därför att de negativa bieffekterna av att skjuta upp dem blir för stora? 

Sverige har förlorat nästan 6 000 personer till covid-19. Nu återstår att ta reda på hur många som dör i vårdköer i pandemins skugga.