Både Centerpartiet i Göteborg och Liberalerna i Malmö har tvingats sparka kandidater och försöka få fram nya listor utan deras namn – med bara tre veckor till valet. Detta efter att medier uppmärksammat att kandidaterna haft kopplingar till hårdför turkisk nationalism.
Mikail Yüksel lyckades bli Centerpartiet Göteborgs toppkandidat i riksdagsvalet efter vad som beskrivits som en kupp. Valberedningen hade inte föreslagit att han skulle finnas med på listan överhuvudtaget, men många nyvärvade medlemmar dök upp på nomineringsmötet och röstade fram Yüksel till toppkandidat, framför den sittande riksdagsledamoten.
När det i veckan kom fram att Mikail Yüksel deltagit i ett möte med den högerextrema organisationen Grå vargarna, där frågan om att starta en skandinavisk lokalavdelning diskuterades, uteslöts han ur partiet.
Yüksel hävdar att han varit öppen med sin bakgrund, och att samtalet där han berättade om mötet för valberedningen finns inspelat på band. Det är allvarligt om Centern fick vetskap – men inte agerade förrän medierna började skriva om saken.
Kopplingar till Grå vargarna i både MP och C
Grå vargarna är nämligen inte vilken organisation som helst. Det är en ultranationalistisk rörelse, som enligt turkiska myndigheter ligger bakom omkring 700 mord. Det räckte med att Mehmet Kaplan (MP) hade ätit middag med företrädare för organisationen för att förtroendet för honom som minister skulle vara förbrukat. Kaplans politiska karriär tog slut 2016, men det betyder inte att Grå vargarna lagt ned.
Ett år senare – i april 2017 – hyrde den nystartade turkiska Manas kulturförening Folkets hus i Rinkeby för att ordna en familjedag. Efteråt kom det fram att familjedagen i själva verket varit ett hyllningsevenemang till Grå vargarnas grundare. Flera personer i föreningen, och en styrelseledamot, var också aktiva i Grå vargarna.
Under mötet berättade kulturföreningens ordförande att målet är att etablera sig i landets alla regioner och så småningom få in sina kandidater i Sveriges riksdag.
Diasporan som politiskt verktyg
Flera auktoritära regimer – som Kina, Ryssland och Iran – använder diasporagrupper, landsmän som lever i exil, som politiskt påtryckningsmedel. I vissa fall handlar det om att uppmana diasporan till demonstrationer för att sätta press på det nya hemlandets regering i någon fråga. I andra fall handlar det om flyktingspionage, där man kartlägger och hotar oppositionella som sökt asyl utomlands. Turkiet är inte främmande för någotdera.
Så sent som i juni höll president Erdogan tal i Sarajevo, där han uppmanade turkar i Europa att engagera sig i politiken där de bor. Målet är att främja regimens intressen i europeiska parlament.
De senaste årens skandaler borde ha varit en väckarklocka. Demokratiska partier måste klara av att hålla rent mot våldsbejakande, rasistiska rörelser. Även om det innebär att ställa jobbiga frågor till kandidater, och att nagelfara deras sociala medie-konton.
Läs också: Dags att stoppa Turkiets spionscentraler i Sverige
Fotnot: I spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, ledarredaktionens tv-program. Denna gång medverkar Mikael Tofvesson, MSB:s operativa chef för valet 2018, Patrik Oksanen, författare till boken "Skarpa skärvor" om informationskrigföring, och Linda Nordlund, ledarskribent Expressen.