Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hur långt räcker 10 000 fler poliser?

Foto: ALF LINDBERGH / EURO-BILD AB
Inrikesminister Mikael Damberg (S) talar gärna om den ”historiska satsningen” på 10 000 fler polisanställda. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Trots regeringens tal om historisk satsning - Sverige kommer att förbli polisglest under lång tid framöver.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige har lägst polistäthet i Europa efter Danmark och Finland. Vi ligger på tok för lågt och regeringen lovar fler poliser. Eller, som satsningens fullständiga titel brukar lyda, när ministrar lovar krafttag mot brottsligheten: en historisk satsning på 10 000 fler polisanställda till 2024. 

Vid något tillfälle har inrikesminister Damberg faktiskt sagt ”10 000 fler poliser”, men oftast - exempelvis apropå Expressens serie om stöldligor - säger han ”10 000 polisanställda”. 

Teoretiskt kan det alltså bli tre konstaplar och resten konsultstrategutvecklare utan att regeringen kan sägas ha misslyckats.

Men om vi är generösa och tänker oss 10 000 fler riktiga poliser till 2024, hur långt räcker de? Totalt skulle vi då ha 30 000 poliser. Om vi fortfarande vore 10 miljoner invånare skulle polistätheten ha stigit till 300 poliser per 100 000 invånare. 

Inte fullständigt uselt; Europasnittet ligger på 318, enligt Eurostat (2016)

Inbrott och bilstölder

Men Sveriges befolkningstillväxt är snabb. Om fem år räknar SCB med att vi är 10,7 miljoner. I det ljuset krymper Mikael Dambergs historiska satsning till en polistäthet på 280 poliser per 100 000 invånare. 

Det är bättre än dagens siffra, 203, men vi kommer alltså inte i närheten av Europasnittet.  

Om Sverige hade tillhört de lugnaste länderna i Europa vore det ju en sak. Det gör vi inte. Vi ligger på fjärde plats i grenen inbrott och i elitskiktet vad gäller anmälda bilstölder per capita, enligt Eurostat. Svagheten för skjutningar och sprängningar i kriminella led är välkänd.

I fråga om mordfrekvens låg vi 2016 i samma härad som Bulgarien, Skottland, Slovakien och Kroatien. Dessa länder är i snitt nästan dubbelt så polistäta som Sverige, med 389 poliser per 100 000 invånare. 

En viss försiktighet är på sin plats när man jämför olika länders statistik. De kan räkna lite olika, ha olika begrepp och upplägg. Men Eurostats siffror ger ett hum om läget och perspektiv på retoriken från Rosenbad.  

Kompensera med tekniska hjälpmedel

Och så är det ju fråga om det går att skaka fram 10 000 fler poliser på fem år. Det är tveksamt, av många skäl. Det torde bli en hel del civilanställda - som förvisso kan tillföra viktig kompetens och avlasta poliserna. Men de är inte poliser. 

Allt måste göras för att få verksamma poliser att stanna kvar i yrket, locka lämpliga polisämnen till skolbänken och övertala dem som har bytt spår att komma tillbaka. Men det kommer inte att räcka.

När regeringen fattar beslut om vad polisen ska prioritera måste det göras utifrån vetskapen att poliskåren kommer att fortsätta vara gles under överskådlig tid. Därtill måste man kompensera för glesheten genom att ge poliser adekvata verktyg och befogenheter. 

Det finns absolut ingen ursäkt för att Sverige ska vara ytterligt snabbväxande och polisglest och dessutom landet som släntrar efter alla andra vad gäller effektiv lagstiftning och möjlighet för polisen att använda bästa möjliga tekniska hjälpmedel.

Ingen ursäkt alls, Mikael Damberg. 

 

Läs också:

Beställningsmord är inga pojkstreck