Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur kunde vi låta Sverige bli Europas gangsterparadis?

Inrikesminister Mikael Damberg om Brå:s senaste statistik.
Europatopp. Sverige är det enda landet i Europa där det dödliga våldet med skjutvapen har ökat sedan år 2000, visar Brå. Här en dödskjutning i Märsta norr om Stockholm.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Inrikesminister Mikael Damberg hävdar att Sverige inte ska behöva vänja sig vid att ligga i Europatopp för antalet dödsskjutningar.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige har på några få år gått upp i Europatopp i dödsskjutningar.

Ändå har den tuffa självrannsakan uteblivit. Måtte den sätta i gång nu.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det har gått häpnadsväckande fort. År 2012 var Sverige fortfarande ett av de länder som hade lägst fall av dödsskjutningar i Europa. Fem år senare låg vi tvärtom i Europatopp.

I den värst drabbade gruppen – 20- till 29-åringar – har Sverige runt 18 avlidna per miljon invånare, att jämföra med mellan noll och fyra i de flesta europeiska länder. 

Brottsförebyggande rådets nya rapport om dödligt skjutvapenvåld är egentligen bara en bekräftelse på att Sverige befinner sig i ett verkligt allvarligt läge. Få har nog undgått att notera det senaste decenniets kraftiga ökning av dödsskjutningar.

Ändå har de dystra siffrorna länge relativiserats i debatten. Det är märkligt.

Om Sverige på några få år skulle ha gått från att ha låga och sjunkande koldioxidutsläpp till att bli Europas kanske värsta utsläppare, hade nog få politiker försökt att skönmåla läget.

I debatten om dödsskjutningarna har det dock hetat att det dödliga våldet totalt sett minsann var större på 1990-talet eller att skjutningarna egentligen bara drabbar kriminella. Plötsligt blev det oerhört viktigt att värna ”Sverigebilden”.

Efter Brå-rapporten måste det vara slut på bortförklaringarna. Den visar svart på vitt hur extrem den svenska utvecklingen faktiskt har varit: Sverige är det enda landet i Europa där det dödliga våldet med skjutvapen har ökat sedan år 2000. Till och med länder på Balkan – som relativt nyligen plågats av inbördeskrig och varifrån vapen smugglas till resten av Europa – har färre dödsskjutningar än vad vi har.

Sverige kan i längden inte förlita sig på att fransk och dansk polis ska lösa våra problem.

En förklaring till att frågan varit känslig är att det finns en uppenbar koppling till de senaste 20 årens historiskt höga invandring till Sverige. Unga män med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland gärningsmännen, och morden sker ofta i utsatta områden.

Vissa invänder att det i stället handlar om social utsatthet, trångboddhet och arbetslöshet. Men de är inga konkurrerande förklaringar. Utan den höga invandringen skulle Sverige inte ha haft så många utsatta områden.

Det räcker dock inte som förklaring. Länder som Tyskland har också haft stor asylinvandring – om än inte lika stor som i Sverige – utan att på samma sätt plågas av dödsskjutningar.

Det svenska rättsväsendet har inte alls varit rustat för att möta den här allvarliga brottsutvecklingen. Det är bara en mild överdrift att säga att det råder straffrihet för gängmord i Sverige: chansen att gå fri är högre än tre på fyra. De som trots allt lagförs för gängrelaterade brott får ofta milda påföljder, speciellt om förövarna är unga. 

Sverige behöver omfattande reformer för att komma tillrätta med det grova våldet. I de utsatta områdena måste fokus ligga på att lyfta skolresultaten och att stötta familjer.

Men det krävs mer än bara förebyggande arbete.

Polisen måste få bättre verktyg – som större möjligheter till avlyssning och kronvittnen. 

Straffen behöver också skärpas, särskilt vad gäller ungas brottslighet. Återfall och gängbrottslighet bör straffas hårdare, rabatter dras in och utvisningar bli vanligare.

Sverige kan i längden inte förlita sig på att fransk och dansk polis ska lösa våra problem.


Under 2020 anmäldes 1 557 327 brott i Sverige. Det är en ökning jämfört med året innan, det visar statistik från BRÅ.