Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hur botas antisemitism av ännu ett museum?

Judiska församlingar i Sverige har känt av att antisemitismen ökar. Samhället måste se till att judar kan känna sig trygga i Sverige. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Den 27 januari 1945 gick sovjetiska trupper in i nazisternas största förintelseläger, Auschwitz-Birkenau. 27 januari är numera internationell minnesdag över Förintelsens offer. Foto: AP / AP TT / NTB SCANPIX
Statsminister Stefan Löfven lyfte frågan om antisemitism i regeringsförklaringen, men nämnde bara internationella konferenser, studieresor och ett nytt museum för att bemöta den. Men hat är inte bara en kunskapsfråga. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Vad är de vackra talen på Förintelsens minnesdag värda när var tredje svensk jude funderar på att emigrera?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Den 27 januari 1945 gick sovjetiska trupper in i nazisternas största förintelseläger, Auschwitz-Birkenau. Det fanns bara några tusen utmärglade lägerfångar kvar. De som fortfarande haft någon ork hade tvingats ut på dödsmarscher, undan befrielsestyrkorna, i riktning mot andra koncentrationsläger. 

Den 27 januari är numera internationell minnesdag över Förintelsens offer, och i morgon söndag har 74 år förflutit sedan befrielsen. Det är en dryg mansålder. Hur ska Förintelsens minne hållas vid liv den dag alla vittnen har gått ur tiden? 

Historiska museet visar just nu utställningen "Speaking Memories", där besökaren genom porträtt och intervjuer får möta 29 svenska förintelseöverlevare. Mala Freund, som överlevt både Auschwitz och Bergen-Belsen, säger: "Vi ville inte berätta för våra barn om Förintelsen, vi var rädda för att skada dem. Nu hoppas jag att våra barnbarn kommer att läsa våra vittnesmål och föra vidare våra minnen."

Förintelsens minnesdag

"Vi får aldrig glömma", har det europeiska löftet lytt - ett löfte som måste hållas. 

Men samtidigt; minnesceremonier, läroböcker och dokumentärer har inte motat antisemitismen i Europa. Nio av tio judar i unionen upplever tvärtom att antisemitismen ökar, enligt en undersökning av EU:s byrå för grundläggande rättigheter.

Sverige utmärker sig på ett alarmerande sätt. 

Svenska judar upplever en mer negativ utveckling i hemlandet än europeiska judar generellt. År 2012 hade "bara" 18 procent av svenskarna funderat på att emigrera, den lägsta siffran av de sju jämförda länderna. 

Men 2018 hade den stigit till 35 procent. Nu var Sverige inte bäst, längre - men framför allt var försämringen mer drastisk här än i andra länder, Tyskland undantaget. Orsaken är oklar, men båda länderna har haft en stor invandring från Mellanöstern, där antisemitiska föreställningar är utbredda.

En äldre svensk kvinna, som citeras i rapporten, säger det som siffrorna illustrerar: "Jag tyckte inte att Sverige var antisemitiskt alls, tidigare, men det har förändrats. Det är det som känns så tungt. Förr var jag inte alls rädd för att säga att jag var judisk; mina barn tyckte till och med att det vara spännande när de var tonåringar, de ville vara annorlunda. Nu är jag mer ovillig att tala om min bakgrund. Jag är oroad för framtiden."

Svenska judar lämnas i sticket av Löfven-regeringen

Svenska judar tillhör numera dem som oftast undviker att bära synliga judiska attribut när de går ut. Och medan den stora majoriteten danska, italienska och belgiska judar anser att deras regering försöker stödja och skydda judenheten, tycker en lika stor majoritet i Sverige (74 procent) att regeringen inte finns där för dem. 

Det är fruktansvärt illa.

I sin regeringsförklaring framhöll Stefan Löfven att Sverige nästa år ska stå värd för en ny internationell konferens om hågkomst av Förintelsen, samt att ett nytt Förintelsemuseum ska öppnas. "Vi ska aldrig glömma, har vi lovat varandra", sa han. "Sverige glömmer aldrig."

Men räcker det att Sverige minns? Så länge judar känner otryggheten växa och gro i sin vardag, i sitt hemland, utan att regeringen agerar kraftfullt mot antisemitismens tillväxt - hur mycket är de vackra, lätt yttrade orden egentligen värda?

 

Läs också: Se upp för gammalt judehat i ny kostym 

Läs också: Tala klarspråk om antisemitismen, Löfven 

Fotnot: I tv-spelaren nedan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång gästar ekonomen Robert Boije för ett samtal om hur en kommande skattereform kan se ut.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!