Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hongkong har rätt att slippa Kinas diktatur

Sammandrabbning mellan polis och demonstranter utanför Hong Kong Polytechnic University: hemmagjorda vapen och paraplyn mot vattenkanoner, tårgas och gummikulor.Foto: OLIVER HAYNES / POLARIS POLARIS IMAGES
Xi Jinping, Kinas alltmer allsmäktige president, vill ha ett mäktigt och värdigt Kina - inte upplopp.Foto: XINHUA / XINHUA/SIPA USA SIPA USA
Protesterna har pågått i månader.Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Protesterna har pågått i månader.Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Foto: LI XUEREN / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON.RED B950

Protesterna i Hongkong blir alltmer våldsamma. Demonstranterna vill ha mer demokrati - medan Kinas diktatur hårdnar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hong Kong Polytechnic University har efter tre dagar belägring förvandlats till ett slagfält. Demonstranternas hemmagjorda pilbågar och molotovcocktails hat stått mot polisens brutala regn av tårgas och gummikulor. Till sist omringades campus av polis och på tisdagen gav många upp. Mer än 1 000 personer omhändertogs av polisen; några lyckades fly. 

Allting började i juni med fredliga protester mot ett lagförslag som skulle göra det möjligt att utlämna brottsmisstänkta Hongkong-bor till andra länder - inklusive Kina. Dagens lagar, stiftade under den brittiska kolonialtiden, tillåter inte detta eftersom lagfäderna litade föga på den kinesiska rättvisan. 

Det finns än mindre skäl att lita på den i dag. Kinas ledare Xi Jinping har klargjort att den västerländska idén om ett självständigt rättsväsende inte är något för Kina: Rättvisan lyder under partiet. Och ingen tvivlar på Kinas förmåga eller beredskap att rikta grundlösa brottsanklagelser mot människor av såväl politiska som ekonomiska skäl, tänk bara på svenska Gui Minhai. 

I oktober lovade slutligen Carrie Lam, Hongkongs Peking-stödda chefsminister, att lagförslaget skulle dras tillbaka. 

Demonstranterna räds Kinas röda näve

Men beskedet kom för sent, demonstrationerna har eskalerat och kraven har blivit fler. Bland annat vill man att polisens våldsanvändning ska utredas och rätt att välja sin regering, inklusive chefsministern.

I botten finns en utbredd rädsla för att Kina ska sträcka ut sin röda näve och undergräver den särställning som de sju miljoner invånarna i Hongkong-enklaven har. I motsats till fastlandskineserna har de exempelvis yttrandefrihet, mötesfrihet och fri tillgång till internet. 

De flesta har fortsatt att protestera fredligt, det är en minoritet som har tagit till våld. Och alla slåss inte av samma skäl. Demonstrationerna har fått en egen inre logik: en 18-årig student avled när han försökte fly från polisen, en annan sköts med skarp ammunition, och en del demonstranter drivs av hat mot polisen. Många är uppenbarligen mycket unga; bland dem som gav upp vid Hong Kong Polytechnic University var 200 personer under 18 år, uppger New York Times. 

Hongkong och Kina ska förenas 2047

Hur det ska sluta är omöjligt att säga, men modlösa själar i det sönderslagna Hongkong kan möjligen glädja sig åt att de nog inte är så glada i Peking heller; Gideon Rachman, Financial Times prisbelönta utrikesredaktör, menar att detta uppror på kinesisk mark är en mardröm för Xi Jinping. Hans ambition är ett Kina med makt och värdighet; här undergrävs bådadera. Dessutom undermineras hans stora - och expansiva - berättelse, den att alla kineser längtar efter att få leva i ett enat fosterland, inklusive kamraterna i Hongkong och Taiwan.

År 2047 ska Hongkong förenas med Kina. Förhoppningen i väst har varit att Kina skulle demokratiseras under tiden, men under Xi Jinping har det gått åt rakt motsatt håll. Hongkongborna har goda skäl att vara rädda för framtiden - och, självklart, all rätt att demonstrera och kräva frihet. 

Men det finns dessvärre få skäl att vara optimistisk.