Höj maxtaxan på dagis, Löfven (S)

Politisk arena. Stefan Löfven lär inom en snar framtid synas på dagisgolv som en del av (S) valkampanj.
Foto: Tommy Pedersen

Slaget om skolpolitiken kryper allt lägre ner i åldrarna. När  Socialdemokraterna lanserade sitt förslag om mindre klasser på  lågstadiet svarade regeringen med att lansera ett "Lågstadielyft" på 2,3  miljarder kronor i vårdbudgeten.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nu lovar Stefan Löfven ett "maxtak" för mindre barngrupper i förskolan. Det innebär rimligen att det bara är en tidsfråga innan regeringen återkommer med ett "Förskolelyft" eller vad de nu ska döpa nästa riktade statsbidrag till.

Löfven kunde dock inte berätta hur den uppskattade notan på 1,1 miljarder skulle betalas. Det ansvaret hade han överlåtit till finansministerkandidaten Magdalena Andersson som ska lämna något slags besked i morgon tisdag.

Här kan vi tala om ett minst sagt originellt grepp: Först ett litet utspel och sedan – för att göra det lilla utspelet något större – ska det lanseras som en tvåstegsraket.

När KD-ledaren Göran Hägglund lovade mindre barngrupper i förskolan under Almedalsveckan förra året kunde han åtminstone presentera en finansiering med höjd maxtaxa.

Och det är en rimlig väg att gå.

Göran Persson höjde inkomsttaket i maxtaxan till 42 000 kronor och den högsta förskoleavgiften blev då 1 260 kronor i månaden. Tio år senare är beloppet detsamma.

Under ett decennium har inte bara de disponibla inkomsterna ökat kraftigt utan också kommunernas kostnad för barnomsorgen. Samtidigt som dagisrabatten alltså har blivit allt generösare.

Stefan Löfven försöker ge sken av att alliansen sedan regeringsskiftet 2006 närmast utarmat den svenska förskolan.

Det är sant att den genomsnittliga gruppstorleken har ökat från 16,7 år 2006 till 16,9 barn 2012. Men det är faktiskt en marginell ökning. Det är också sant att antalet barn per årsarbetare i förskolan ökat från 5,1 till 5,3 under samma period. Stora barngrupper är dock inte per automatik ett problem. Det beror ju också på hur verksamheten bedrivs - om man delar gruppen och växlar tiden mellan inom- och utomhusaktiviteter.

Ändå lär vi få se många bilder från valrörelsen där Stefan Löfven sitter på golvet och bygger lego på någon förskola. Barn tillsammans med politiker i valrörelser är ju en oslagbar kombination.

Men om nu mindre barngrupper är den nationella ödesfråga S vill göra den till - hur ser det då ut i den rödgröna verkligheten? Barnomsorg är kommunpolitikernas ansvar. Är det alltså i dag maximalt 15 barn på varje förskola och varje avdelning i rödgrönt styrda städer som Malmö och Göteborg? Knappast.

I denna valrörelse är det ett fullständigt hällregn med utspel om olika riktade statsbidrag. Ett underliggande budskap blir därmed att väljarna ska rösta på Stefan Löfven eftersom partiets egna kommunalråd saknar kompetensen för att göra rätt prioriteringar.

Och kanske ligger det något i den saken. Såväl Göteborg som Malmö hamnar efter det alliansstyrda Stockholm i mätningar av skolornas kvalitet. Stockholm har högre meritvärden, högre gymnasiebehörighet och högre andel elever som når målen i samtliga ämnen.

Fast det är naturligtvis också Jan Björklunds fel.