Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Höj kraven på
våra lärare nu

Obligatoriskt för framtida lärare. När till och med studenter med 0,1 på högskoleprovet kan utbilda sig till lärare kommer också de svenska skolresultaten förbli i bästa fall medelmåttiga. Foto: ColourboxFoto: Jean-Marc Loos

Utopin om det fullständigt egalitära samhället är nu förverkligad. Med 0,1 på högskoleprovet kan alla bli lärare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Att söktrycket till lärarutbildningarna är lågt - eller obefintligt - har länge varit ett problem. DN visade i går på ytterligare en krisindikator. I höstas kom 123 studenter in på utbildningarna med resultatet 0,1 på högskoleprovet. Det är i sig en bedrift att misslyckas så kapitalt på provet, men att personen premieras med en plats på lärarutbildningen är ett misslyckande för hela samhället.

Det är möjligt att utbildningsminister Jan Björklund vill försöka skylla på "den socialdemokratiska flumskolan". Det hjälper inte heller att hänvisa till att en ny lärarutbildning nyligen har sjösatts. Sanningen är att när egentligen vem som helst kan utbilda sig till lärare kommer också de svenska skolresultaten förbli i bästa fall medelmåttiga.

Och det är en konsekvens av medvetna politiska beslut.

Jan Björklund skulle nämligen enkelt kunna höja kvaliteten på de studenter som antas på landets lärarhögskolor. För i det fall man inte accepterar 0,1-studenter på lärarhögskolorna så är det bara att införa ett visst poängkrav som ligger högre än 0,1 för att kunna antas. Dessutom borde högskoleprovet göras obligatoriskt för alla sökanden till lärarutbildningarna. I inflationsbetygens tidevarv ger numera betyget godkänt inte längre tillförlitlig information om studentens faktiska kunskaper.

Den enskilt viktigaste faktorn för studieresultaten är kompetenta lärare. Finland är världsberömt för sina skolresultat. Där krävs det också toppbetyg från gymnasiet för att bli lärare.

I Sverige är flykten från NO-utbildningarna kanske det allra mest alarmerande problemet. Ska verkligen morgondagens civilingenjörer utbildas av glada amatörer? Vårterminen 2012 var antalet utexaminerade lärare för årskurs 7-9 följande: Nio stycken i biologi, sju i fysik, fyra i kemi och sju i teknik.

Sannolikheten att en lärarstudent läser denna ledare är dock förhållandevis liten. Forskare vid Uppsala universitet har funnit att andelen studenter som regelbundet läser en dagstidning är lägst på lärarutbildningen. Det tyder på ett allvarligt ointresse för samhällsfrågor, vilket kommer att påverka deras pedagogiska förmåga. Kort sagt: Vi har inte råd med lärare som ständigt skulle fallera i DN:s nutidsorientering.

Vad Sverige nu genomgår är en gymnasiefiering av den högre utbildningen. Högskolor och universitet måste devalvera kunskapskraven och sätta in stödundervisning för att studenterna ska klara studierna. Det finns även en sjuk ekonomisk styrning som bidrar till förfallet: lärosätena får ju betalt för varje examinerad student! Varför i hela fridens namn underkänna när det kostar?

På kort sikt innebär ett godkänt högskoleprov - eller någon annan form av lämplighetstest - att antalet tomma platser på lärarutbildningarna kommer öka. Men om kraven på att komma in och att komma ut från utbildningen skärps kommer dess status också att förstärkas.

Det gäller att bryta den katastrofala kompetenscirkeln.