Nils Lundgren. Foto: Roger Vikström
Nils Lundgren. Foto: Roger Vikström

Högertrams om klimatet

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Det finns en alldeles särskild typ av debattinlägg som nästan enbart görs av medelålders män med en lång och framgångsrik karriär bakom sig. Debattinlägg som får en att undra om de på allvar går runt och betraktar politik och samhällsproblem som ett ständigt pågående studentspex.
Sakkunskaper spelar ingen roll. Det enda som räknas är att man lyckas provocera eller som Ian Wachtmeister brukade beskriva saken, "röra om i grytan".
I veckan har de båda nationalekonomerna Nils Lundgren och Marian Radetzki skrivit in sig i den här traditionen.
Utan egen erfarenhet på området har de bestämt sig för att underkänna stora delar av den naturvetenskapliga forskningen kring klimatförändringar.
Ökade koldioxidutsläpp leder inte till några farliga temperaturökningar, säger Lundgren i en intervju med DN. I samma artikel konstaterar Radetzki att forskare som uttrycker avvikande åsikter inte släpps in i debatten.

För några år sedan var det här populära uppfattningar bland debattörer på högerkanten. FN:s klimatpanel sågs som en stor vänsterkonspiration med syfte att införa planekonomi.
Lyckligtvis har det hänt en del sedan dess.
Sveriges främsta nyliberala ideolog, Johan Norberg, omfamnar idén om en global koldioxidskatt och moderaterna tävlar med de rödgröna om vem som har den offensivaste klimatpolitiken.
Visst är det så att forskningen om klimatförändringar innehåller ett stort mått av osäkerhet. Men samtidigt är de potentiella effekterna av klimatförändringarna så allvarliga att det inte går att bortse från dem. Effekterna kanske blir mindre än vad en del forskare menar, men de kan lika gärna bli ännu värre, konstaterade exempelvis Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster i en kommentar till Lundgren och Radetzki.
Det här perspektivet öppnar förstås för en rad viktiga frågor för ekonomer som vill hålla på med ekonomi.

De flesta menar exempelvis att ekonomiska styrmedel är det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen. Men vilka ger bäst effekt? Och går det exempelvis att utforma ett effektivt system för en global koldioxidskatt?
Hur kan systemet med utsläppsrättigheter reformeras? I teorin är det ju ett utmärkt system, men i praktiken har det inte haft någon effekt förutom storvinster för en handfull företag som tilldelats för många utsläppsrättigheter.
Se här, en lång lista med saker som Lundgren och Radetzki skulle kunna ägna sig åt i stället för att leka naturvetare.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag