Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hjälp de laglydiga att ta tillbaka förorten, Löfven

Statsministern har sällskap av ordningsvakter under sin turné för trygghet. Vanligt folk i utsatta områden har inte den lyxen. Kameror kan öka trygghet.
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är mycket välkommet att polisen får behålla de kameror man satte upp i Tensta, Rinkeby och Husby. Men det måste bli mycket enklare för polisen att kameraövervaka.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För fyra år sedan, 2013, ansökte polisen om att få sätta upp övervakningskameror i de brottstyngda Stockholmsförorterna Rinkeby, Tensta och Spånga. Det skulle ta mer än tre år innan några kameror kom upp. 

Länsstyrelsen sa ja. Men Datainspektionen, som värnar integriteten, överklagade till Förvaltningsrätten. Och Datainspektionen fick rätt. Då överklagade polisen - och strök samtidigt Spånga från sin önskelista. Men Datainspektionen var fortsatt missnöjd och överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. 

I slutet av december 2016 hände två saker. Det ena var att Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade att inte ta upp ärendet, vilket innebar grönt ljus för kamerorna - efter mer än tre år, alltså.

Länsstyrelsen sa ja till kamerorna

Det andra var att handlarna i Husby beslutade att stänga sina affärer under fem timmar, dagen före Nyårsafton. Det var en desperat protest mot att brottsligheten fått grassera ostört. "Politiker och polis har övergivit oss, de kriminella har tagit över Husby", sade butiksägaren Salam Kurda till DN

Stockholmspolisen började också få nog. I ett offensivt drag, i maj 2017, satte man upp 53 nya övervakningskameror i Rinkeby, Tensta och Husby. Sedan skickade man in en ansökan till Länsstyrelsen - alltmedan kamerorna fick sitta där de satt.

I fredags kom Länsstyrelsens beslut. I beslutstexten kan man känna historiens dystra vingslag. Länsstyrelsen konstaterar att man tidigare "i sin praxis varit restriktiv" med tillstånd.

Därpå följer en lång redogörelse av en brottslighet som är "exceptionell och systemhotande", enligt polisen, med alltifrån bil- och skolbränder, stenkastning och upplopp till postföretag som beslutar om skyddsstopp, värdebolag som inte vill låta anställda hämta dagskassor, byggen som stoppas efter att personal har attackerats. Och så vidare.

Summa summarum: polisen får behålla sina kameror. 

En milstolpe i synen på kamerabevakning

Enligt Joakim Söderström, nationellt ansvarig för polisens kamerabevakning, innebär detta "en viktig milstolpe och något av ett paradigmskifte i synen på kamerabevakning i Sverige".

Kameror ökar polisens förmåga att lösa brott. En del brottslighet flyttar förstås på sig, bort från kamerorna. Men det är en enorm vinst i sig att vanliga invånare kan ta tillbaka ett förortscentrum från de kriminella. Och en stor vinst att det blir jobbigare att vara kriminell.

Dessutom kan ju polisen sätta upp fler kameror; följa efter de kriminella.

Nu får inte paradigmskiftet saboteras av regeringen. Den kamerautredning som tillsattes 2015 är överspelad av historien. Det behövs en ny lag som ger polisen rätt att sätta upp trygghetskameror utan att be om tillstånd - det ska räcka med att man anmäler att en kamera sätts upp. Datainspektionen får nöja sig med ett vänligt vykort.

Rappa på, Stefan Löfven. Alldeles för många år har redan gått till spillo.

 

Läs också:

Fler kameror skulle öka tryggheten och friheten 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!