Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hatten av för de blågröna i Göteborg som vill rata Kry

Tack, men nej tack! Nätläkare attraherar unga och friska patienter, det finns inget skäl för regionerna att stå för det dyra kalaset.
Foto: colourbox

Har pandemins blodiga allvar fått politiker att inse att ”vård efter behov” inte går att kombinera med ”allt till alla genast”?


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nätläkarföretagens affärsidé är att vårda lönsamma patienter med lätta åkommor. De dränerar vården på både resurser och personal. Så skrev hemsjukvårdsläkaren Eric Bertholds på Göteborgs-Postens debattsida i helgen.

Det är inte alls unikt att läkare kritiserar vårdappar som Kry och Doktor.se. Men i fredags kom en verklig nyhet: Västra Götalandsregionen avser att sluta betala nätläkarnas hisnande fakturor. 

”Någon måste kasta första stenen”, sade Liberalernas Jonas Andersson, regionens sjukvårdsråd, till GP. 

Så brukar borgerliga politiker sannerligen inte låta. Men de blågröna i Göteborg har fått nog med att vårdcentralerna störtblöder pengar till nätläkarna ”för ganska enkla besök”, som Andersson uttrycker det i GP. 

Förhoppningar om att digital vård skulle underlätta för glesbygdsbor, äldre och multisjuka har helt kommit på skam, hittills.

De privata vårdapparna var ingens avsikt, de har formats av digitala entreprenörer som utnyttjar oavsedda hål i lagen. Det gäller allt ifrån den guldkantade ersättningsmodellen till att Kry har köpt upp fysiska vårdcentraler och fått tusentals digitala besökare att lista sig på dessa. Ett förfarande som tydligen var så smidigt att en del patienter inte förstod vad de gjorde.

Kry har därtill lagt ett bud på Stockholms vårdguide, 1177, vilket innebär att bolaget kan få den dubbla rollen som vårdgivare och vårdrådgivare. Risken för snedvriden konkurrens är uppenbar.

Vårdapparna är en gökunge för sjukvården. De används främst av småbarnsföräldrar och unga vuxna, 21 till 30 år, enligt en studie vid Jönköpings universitet. Pensionärerna är försvinnande få och de vanligaste krämporna är övre luftvägsinfektioner, utslag och hosta. Ganska enkla besök, som sagt.

Förhoppningar om att digital vård skulle underlätta för glesbygdsbor, äldre och multisjuka har alltså helt kommit på skam, hittills. Men nätläkarna har ändå omhuldats av politiker, inte minst i alliansens Stockholm. 

Kan pandemin ha lett till tillnyktring? Inser regionpolitiker nu att mer vårdresurser till snuviga hypokondriker leder till mindre hjälp för dem med allvarlig sjukdom?

Stockholmsalliansens beslut om huruvida ska Kry få köpa 1177, som kommer snart, kan ge en fingervisning.

Vård bör aldrig vara avgiftsfri, det gäller även system med högkostnadsskydd.

De grönblå i Göteborg vill använda ”nätläkarpengarna” till att utveckla digital vård i egen regi. Det är klokt tänkt, för rätt använd bör nätsjukvård kunna avlasta den fysiska vården och hjälpa dem med verkliga behov. Regionernas vårdguider, 1177, borde kunna lära av de privata apparna. Och av pandemin.

Men politiker måste också sätta ett pris på den ultratillgängliga sjukvården. I dag har de flesta regioner exempelvis avgiftsfri öppenvård för alla upp till 20 år – det är att be om överkonsumtion. Vård bör aldrig vara avgiftsfri, det gäller även system med högkostnadsskydd. Avgifterna ska förstås inte vara ohemula, men det måste finnas trösklar. Här behöver vänstern nyktra till.

Det finns inga skäl för det offentliga att finansiera dagens privata vårdappar. Däremot är Kry och de andra förstås välkomna att sköta sin finansiella hälsa på en riktig marknad.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.