Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hanif Balis insamling visar att skadestånden är för låga

Över 20 000 personer deltog i Hanif Balis insamling till brottsoffren i Solna.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Förhandlingen i rättegången om de tortyrliknande övergreppen i Solna pågår just nu.
Foto: JANNE ÅKESSON / SWEPIX

Moderaten Hanif Balis rekordstora insamling kan förhoppningsvis ge högre skadestånd och bättre villkor för alla brottsoffer.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Två miljoner kronor. Så mycket har den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali samlat in till de två tonårspojkar som utsattes för tortyrliknande övergrepp på en kyrkogård i Solna i augusti.

Det är bara att applådera att Bali använder sitt stora genomslag i sociala medier för ett så behjärtansvärt ändamål. Samtidigt kan man också tolka det enorma gensvaret som en form av misstroendeförklaring mot den svenska rättvisan.

Om de flesta människor hade räknat med att brottsoffren skulle få saftiga skadestånd (och gärningsmännen kännbara straff) vore det förmodligen svårt för Hanif Bali att samla in ett så stort belopp. Men i Sverige är skadestånden generellt låga. 

De misstänkta gärningsmännen har åtalats för en rad olika brott – människorov, synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt, övergrepp i rättssak – vilket gör det svårt att förutspå vilket skadestånd som offren kan vänta sig vid en fällande dom.

Men schablonbeloppet för kränkningsersättning vid synnerligen grov misshandel är exempelvis blott 100 000 kronor. Den summan fick en kvinna som bands fast av sin sambo och släpades efter en bil, liksom kvinnan som fick nästan hela sin underläpp bortskuren av sin man när hon ville skiljas.

https://twitter.com/hanifbali/status/1336034220792274944

Om domstolen väl dömer ut skadestånd väntar dessvärre ofta en lång kamp för brottsoffren för att få ut pengarna. De kan få hjälp av kronofogden. Men gärningsmän har sällan några utmätningsbara tillgångar och under 2018 fick färre än var tredje brottsoffer sitt skadestånd utbetalat den vägen. Övriga brottsoffer får i stället vända sig till sitt försäkringsbolag och i sista hand Brottsoffermyndigheten. Ingenstans finns några garantier för att få ut hela skadeståndet.

Vad gäller beloppen för kränkningsersättning kan höjningar snart vara att vänta. Oppositionen har drivit regeringen framför sig i frågan och för ett år sedan tillsattes en utredning. Den ska också överväga om det ska bli lättare för poliser att få skadestånd när de utsätts för brott i tjänsten. Förhoppningsvis agerar regeringen snabbt och höjer kränkningsersättningen rejält efter att utredningen är klar nästa år.

Men det hårt kritiserade system som tvingar brottsoffren att själva försöka få ut sitt skadestånd ser ut att bli kvar för överskådlig tid. Flera partier förordar den norska modellen, där staten betalar ut pengarna direkt och sedan driver in dem från gärningsmännen. Men justitieminister Morgan Johansson, S, har spjärnat emot den rimliga förändringen.

Pengar kan inte fullt ut kompensera brottsoffer för den kränkning de utsatts för. Men det är ändå en form av upprättelse. Hanif Bali har gjort en stor insats bara genom sin insamling till offren i Solna. Men förhoppningsvis kan hans agerande på sikt leda till att systemet blir bättre för alla brottsoffer.