Regeringen och riksdagspartierna i Pensionsgruppen har beslutat att höja pensionärernas grundskydd - garantipensionen - med 200 kronor från och med nästa år. Taket för bostadstillägg höjs samtidigt från 5 600 till 7 000 kronor.
Stärkt garantipension och bostadstillägg kommer att kosta staten 2,1 miljarder per år, enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Och hon påminner om att januaripakten - S-C-L-MP - tänker förbättra ytterligare för de pensionärer som har minst i plånboken.
Det kan låta sympatiskt att lyfta dem som har det sämst. Men att ändra en faktor i ett stort system kan också skapa stötande obalanser.
Garantipensionsupplägg ger mer än hårt arbete
En pensionär som varit arbetslös eller hemmafru under hela sitt vuxna liv kommer att få en disponibel inkomst på 14 000 kronor efter reformen. Snittpensionären, som har jobbat 40 år, får mellan 13 500 och 14 000 kronor i månaden, har pensionärsorganisationen SPF räknat ut.
Det kan alltså löna sig bättre att inte bidra till välfärden genom förvärvsarbete än att slita sönder rygg och axlar som vårdbiträde under ett långt yrkesliv.
Man brukar tala om vikten av ett "respektavstånd" mellan dem som har jobbat och dem som inte har gjort det. Det är ett mycket passande uttryck. Detta är högst respektlöst.
Men det här är inte bara en moralfråga.
Vår välfärdsmodell bygger på att män och kvinnor jobbar hårt och länge. Och sällan har arbetslinjen varit viktigare: Sverige åldras och växer snabbt; allt färre måste försörja allt fler.
Men bara en punkt i paketet stöder arbetslinjen: de som får äldreförsörjningsstöd ska kunna tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att stödet minskar.
I övrigt signalerar politikerna att det inte är viktigt att arbeta hårt och länge. Samtidigt som de planerar att höja pensionsåldern.
Kostnaderna för garantipension kan fördubblas
Hur ska man ha råd till allt detta, nu och framöver?
Systemen måste ju vara hållbara över tid. Enligt Pensionsmyndigheten kommer statens kostnader för garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd att stiga rejält om Sverige fortsätter att ha hög invandring från länder med låg utbildningsnivå.
År 2017 låg den statliga notan på 43 miljarder, år 2060 kan den vara uppe i 86 miljarder.
Och staten har stora utmaningar även i närtid. Från år 2020 till 2030 kommer kommuner och landsting att behöva 200 miljarder extra i statsbidrag för att kunna upprätthålla samma bemanning i skola, vård och omsorg som i dag. Våra rikspolitiker har inte förklarat hur det ska gå till. Men kvaliteten i den redan styvmoderligt behandlade äldreomsorgen hänger på att de pengarna faktiskt kommer.
Det är på äldreomsorgen landets politiker borde lägga resurserna om de verkligen vill värna de äldre som har störst behov.
Läs också:
Vänsterns olidliga lätthet om pensionerna
I spelaren nedan: Årets svensk, skolexperten Hamid Zafar, intervjuas om hur man får bukt med skolstöket i Ledarsnack.