Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Håll programmering borta från schemat

Regeringen vill att alla elever ska lära sig programmering. Men det är viktigare att först se till att de kan räkna och skriva ordentligt.

Regeringen vill att alla elever ska lära sig programmering. Men det är viktigare att först se till att de kan räkna och skriva ordentligt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Mer programmering och mindre matematik. Det blir en tydlig konsekvens av den it-satsning inom skolan som regeringen presenterade i veckan. Läroplanerna ska ändras för att minska vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar för "digitalt utanförskap". Från första klass ska alla lära sig grunderna i programmering och på gymnasiet ska den digitala läsningen öka. Bland annat.

Tyvärr förbiser utbildningsministern vilka kompetenser som måste stärkas och vilket utanförskap som bör bekämpas. 

Satsningen påverkar främst matte- och teknikundervisningen. Men varje lektionstimme programmering innebär en mindre åt ekvationer. Redan 2014 beskrev Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers hur resultaten på de diagnostiska matematikproven rasar för förstaårselever på ingenjörsprogrammen. Hur morgondagens ingenjörer gagnas av mer Java-kod och mindre matte är svårt att se.

Programmering mindre viktigt än matte

Sedan dess har regeringen visserligen introducerat Matematiklyftet, vilket kan ha bidragit till de små förbättringarna i matte i den senaste PISA-mätningen visade. En ny omskrivning av läroplanen riskerar att sopa bort de framstegen.

Gymnasieminister Anna Ekström (S) talar även om ökad anställningsbarhet. Men då är mer digital läsning fel väg att gå.

Forskning pekar nämligen på att digitala verktyg kan hämma lärandet. Erik Wästlund, lektor i psykologi vid Karlstad universitet, visar i sin avhandling hur läsning och djupinlärning blir bättre av text på papper jämfört med på skärm. En andra, helt färsk artikel om pedagogik och IT, visar hur användandet av datorer i klassrum inverkar negativt på inlärning och betyg, särskilt bland killar och lågpresterande elever. En tredje studie belägger tydliga samband mellan antecknande på datorer och försämrad förståelse för ämnet.  

Penna, block och böcker tycks alltså slå laptops och paddor. 

Dessvärre är alliansen inne på samma trendkänsliga spår som de rödgröna. Moderaterna vill att programmering ska bakas in i matematiken från första klass och Centerpartiet vill se ett nationellt digitalt lärarlyft.

Penna, block och böcker tycks alltså slå laptops och paddor.

Men när svenska elever har stora problem med grundläggande färdigheter är det helt fel väg att lasta på skolan nya uppgifter. I regeringens nya riktlinjer står att satsningen ska öka kunskapen om hur digitalisering påverkar individ och samhälle. En diskussion om hur en digitaliserad skolvärld påverkar individers lärande hade varit mer på sin plats.

Skolan har ett tydligt uppdrag att främja elevers utveckling. De ska kunna läsa, skriva och räkna. Hacka får de göra på hemkunskapen eller fritiden.


Läs också:

I skolan förväntas alla elever hoppa lika högt

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.