Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Häktesproblemen är större än cowboysoppa

Amerikanske hiphop-stjärnan ASAP Rocky sitter på Kronobergshäktet.
Foto: SWAN GALLET/WWD/SHUTTERSTOCK / SWAN GALLET/WWD/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige kritiseras regelbundet för långa häktestider. Häktningen av en amerikansk rappare borde ses som ett tillfälle att diskutera rättskedjans brister.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Cowboysoppa, korv stroganoff och kaviarfisk. Det är inte varje vecka tidningar publicerar menyn från Kronobergshäktet i Stockholm. Men sedan i fredags sitter den amerikanske hiphop-stjärnan ASAP Rocky, egentligen Rakim Mayers, och två ytterligare personer häktade just där, på sannolika skäl misstänkta för misshandel.

Artisten är förstås inte nöjd med att Europaturnén flyttat till Kronobergshäktet, vars namn nu sprids över världen.

I tisdags fick häktets chef exempelvis dementera amerikanska uppgifter om att Mayers tvingas sova utan filtar på en yogamatta.

I själva verket tycks det inte finnas mycket att invända mot just de amerikanska hiphopparnas situation: Slag har utdelats, rättssystemet utreder. Men om ärendet drar ut på tiden kommer det att sätta ljus på en stor brist i den svenska rättsstaten – de långa häktningstiderna.

Häktad utan bortre gräns

Om åtal inte har väckts ska ett häktningsbeslut omprövas efter två veckor. Den häktade ska betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad och förvaringen ska motsvara en rättsstats krav. Men i Sverige kan häktningsbeslut fortsätta att omprövas igen och igen, det saknas rentav en gräns för hur länge en misstänkt kan sitta häktad i Sverige.

Med eller utan yogamatta kan livet som häktad innebära betydligt värre otrevligheter än vattniga kötträtter. Med en häktning följer ofta ytterligare restriktioner. Dessa kan innebära en hög grad av isolering från andra personer och händelser i omvärlden, vilket förstås är extremt påfrestande. 

Jämförbara länder har bortre parenteser för hur länge en häktning kan fortgå. Samtidigt, i Sverige, växte enligt Ekobrottsmyndigheten snittiden för ekobrottsmisstänkta från 60 till 98 dagar mellan 2016 och 2017. (SvD 7/1) Dessa dryga tre månaders inspärrning hör till statens mest kraftfulla tvångsmedel – varje förlängning måste vägas mot den enskildes rättigheter.

Sverige kan sägas ha en ambivalent inställning till frihetsberövanden. Inriktningen har varit att det ska bli svårare att frihetsberöva misstänkta, i synnerhet minderåriga. Vilket innebär att tonåringar som begår personrån strax är ute på gatan igen och kan återuppta sin brottslighet.

Det är fel väg att gå. Däremot är ohemult långa häktningar ett problem. Ett komplext problem.

Som kolumnisten Gunnar Wetterberg tidigare har skrivit på ledarsidan (14/4) visar långa häktningar på andra problem i rättskedjan. Till dem hör väntetider på Nationellt Forensiskt Centrum och brist på administrativ personal. Det blir helt enkelt köbildning i systemet när resurserna tryter. Det missgynnar misstänkta, polis och, inte minst, brottsoffer. 

Veckans uppmärksamhet mot svenska häkten bör därför tillåtas handla om mer än att en rappare serveras cowboysoppa – utspädd chili con carne för den som undrar.

 

Läs mer:

Hårdare tag - med massor av brasklappar