Gustav Juntti

Löfven har ett jobbmål men ingen vägkarta

I söndagens tal på S-kongressen fortsatte Stefan Löfven att lova vad han inte kan hålla.
Foto: NORA LOREK

På helgens S-kongress stod Stefan Löfven kvar vid löftet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det kommer han att bryta.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Om tre år ska Sverige ha lägst arbetslöshet i hela EU. Statsminister Stefan Löfven har upprepat målsättningen otaliga gånger sedan utfästelsen på Socialdemokraternas partikongress år 2013: 

"Det kräver en kraftfull politik för fler jobb, för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och för ökade kunskaper. Nya jobb ska skapas. Matchningen ska fungera. Rekryteringsgapet ska stängas." 

Så lät det då. Och så har det låtit sedan dess. I snart fyra års tid har Stefan Löfven lovat runt men hållit tunt. Nya siffror från europeiska statistikmyndigheten Eurostat förstärker bilden av ett orealistiskt mål. 

Sverige ligger på undre halvan

Lägst arbetslöshet inom EU har Tjeckien: 3,4 procent i februari. Även Tyskland uppvisar starka siffror. Man får bläddra förbi många länder innan Sverige dyker upp på plats 15 av 28. 

Den svenska arbetslöshetssiffran - 6,8 procent - ligger förvisso en bit under EU-snittet på 8 procent. Men till tjeckiska och tyska nivåer är det långt. Även om Sveriges arbetslöshet sjunkit marginellt, har fler länder förbättrat sig vilket ökat avståndet till förstaplatsen.  

Dessutom är svensk arbetsmarknad mer uppdelad än EU-snittet, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Bland inrikes födda i åldrarna 25 till 54 är arbetslösheten nere på 3,2 procent - näst bäst i EU. För utrikes födda är siffran hög: 15 procent. Bara sex länder har sämre siffror i denna kategori.  

Den skarpaste gränsen mellan anställning och arbetslöshet utgörs av utbildningsnivå. Under förra året gick fyra av fem jobb i gruppen utrikes födda till personer med minst en gymnasieutbildning. Samtidigt har gruppen utrikes födda utan liknande utbildning ökat. Inom etableringsuppdraget saknar varannan motsvarande gymnasieutbildning. 

Elva procent av arbetskraften utgörs av personer med låg utbildning, medan andelen sysselsatta i samma grupp blott är fem procent. Det finns alltså dubbelt så många i behov av enkla jobb, som det finns enkla jobb.

Löfven upprepar tomma jobblöften

På den pågående S-kongressen i Göteborg kom Löfven med ett nytt förslag för att nå målet. Offentlig sektor ska anställa tiotusentals "nya kvinnor och män". Goda statsfinanser gör det "ekonomiskt möjligt". 

Det ekonomiskt möjliga är nu inte automatiskt det ekonomiskt rimliga. Offentlig sektor har problem med att behålla nuvarande arbetskraft. Pengarna bör i första hand gå till att göra det attraktivare att stanna kvar, samt locka tillbaka dem som tröttnat och gått till andra arbetsgivare.

Förslaget liknar valfläsket från 2014, när målet var 32 000 traineejobb för unga och 14 000 extratjänster inom vården - mål som skrotats på grund av svalt intresse hos arbetsgivare, ofta inom offentlig sektor.  

Och medan marginalskatten för medelinkomsttagare höjts till världsrekordnivå och företagens regelbörda ökat, har gapet till ett jobb vidgats för en växande del av befolkningen. Jag delar viljan om mer resurser till vården och polisen. Av erfarenhet är det dock svårt att dela Löfvens övertygelse om förslagets utfall.

"Det finns ingen naturlag som säger att det ska finnas arbetslöshet överhuvudtaget", sade Löfven när löftet avlades. Med den rödgröna jobbpolitiken kommer han inte uppnå sitt arbetslöshetsmål. Det finns nämligen ingen naturlag som säger att det ska finnas jobb till alla.


Läs mer: En direkt förvanskning av verkligheten 

Löfven borde akta sig för alternativa fakta 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor