Akademiker vid Uppsala universitet vittnar om att intoleranta studenter inskränker det fria akademiska samtalet.
Akademiker vid Uppsala universitet vittnar om att intoleranta studenter inskränker det fria akademiska samtalet.
Gustav Juntti

Landets universitet är inte trygga rum

Publicerad

Det fria akademiska samtalet är utmanat. Universiteten kan inte undervisa studenter som inte vill lära sig något.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Vad händer med ett samhälle som slutar förhålla sig till det som finns, men som det inte vill ha?" Orden är författaren Karl Ove Knausgårds, skrivna för två år sedan i en av de mest ärliga samhällskritiska texter jag läst.

En artikel i senaste numret av Fokus (13/2017) fick mig att tänka på honom. Artikeln handlar om den akademiska - och tankemässiga - friheten inom högre utbildning. Länge har amerikanska universitet plågats av högljudda och intellektuellt intoleranta studenter som vill förbjuda viss litteratur och skapa så kallade trygga rum. 

Svenska studenter vill inte lära sig

Fokus-artikeln sneglar även på svenska institutioner, där denna "akademiska populism" vunnit mark på bekostnad av grundläggande kunskaper. Men medan lättkränkta studenter i USA vill lära sig mer om förtryckta minoriteter och mindre om vita män, tycks de svenska ofta vilja förändra världen på dag ett - helst utan att öppna en bok.

Jenny Westerstrand, tidigare forskare vid juridiska institutionen på Uppsala universitet, märkte av detta bland sina elever. Redan på A-kursen ville studenterna "runda hela processen där man lär sig något" och gå rakt på det samhällsomvälvande arbetet.

Jag gjorde samma iakttagelse under en obligatorisk kurs i vetenskaplig metod. Majoriteten av klassen ansåg att det inte var någon idé att lära sig skillnaden mellan positivistisk och konstruktivistisk kunskapssyn. Sådant efterfrågas inte på jobbintervjuer.

Det är en problematisk inställning. Hur fördöma rysk och trumpsk fejkfakta i dag, om man förut förnekat behovet av att kunna precisera hur kunskap uppstår? 

Den fria debatten inskränks

Fokus intervjuar även Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han menar att undervisningen ofta följer "minsta motståndets lag". Känsliga ämnen avhandlas snabbt eller undviks. Rummet för fri debatt inskränks i förväg "för att slippa jobbiga frågor från studenterna".

Jag minns en föreläsning i statskunskap, om demokrati i Mellanöstern. Enligt de flesta mätmetoder och forskare var det vid tidpunkten bara Israel som kunde kallas för demokrati. "Det är felaktigt att kalla Israel för en demokrati, se hur Palestina behandlas", invände en student. Attityden är återkommande: det empiriskt korrekta stämmer inte med min åsikt, alltså är det fel. 

Universitetens roll i samhället handlar om utbildning, forskning och kunskapsförmedling. Men när studenter på förhand sållar bland kunskaper, blir det svårare att uppfylla ens den första biten. Och om man ständigt insisterar på att bli serverad färdiglagad skåpmat, reduceras dessa kunskapsmässiga Michelinrestauranger till korvkiosker.

Kritiskt tänkande svårt utan kunskap

Idag består många studenters självbild av en färdigproducerad berättelse om samhället och vilken kunskap som är nödvändig. I den finns allt mindre plats för grundläggande kunskaper. 

En vanlig invändning mot kunskapens förfall i Sverige är att studenter åtminstone lär sig kritiskt tänkande. Det bygger på en falsk motsättning mellan specifik kunskap och kapaciteten att ifrågasätta ett ämne eller en teori. Och om vi allt mindre kan, vad ska kritiken då bygga på?

Denna intellektuella hybris bland studenter underminerar hela tanken om det fria och prövande akademiska samtalet. Universiteten ska inte vara kunskapsbefriade trygga rum för politiskt intoleranta.

 

Läs mer: Tyck gärna, men kalla det inte för forskning 

Med Löfvens Pisa-högskola går vi under 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag