Gustav Juntti

Är det verkligen bra att alla har rätt att rösta?

Många svenska val hade fått andra resultat med bättre informerade väljare. Jason Brennan tycker att systemet ska ändras.
Foto: SANNA DOLCK

Om ungefär 500 dagar är det riksdagsval i Sverige. Enligt filosofen Jason Brennan är ett högt valdeltagande inte nödvändigtvis bra.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Med jämna mellanrum hör man att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Rent vatten, bra sjukvård, fred. Och bäst av allt: demokrati! Alla vuxna får rösta, allas röst väger lika tungt

Efter riksdagsvalet år 2014 var glädjen också stor över att röstdeltagandet hade ökat. Närmare 86 procent av de röstberättigade valde att utnyttja sin röst. Det motsvarar 6,3 miljoner människor. 

Okunskap påverkar valresultaten

Men vissa tycker inte att det är något att glädjas över. Bör alla ens få rösta? Frågar man den politiske filosofen Jason Brennan blir svaret: Nej, kanske inte. I sin nya bok "Efter demokratin" undersöker Brennan hur vi kan förhålla oss till andras beslutsfattande vid allmänna val. "De flesta vet ingenting och många vet mindre än ingenting" om politik skriver han.

Inte jag, tänker gemene man. Jo, just du. Det är precis den sortens instinktiva försvar av de egna förmågorna som kan signalera okunnighet. Det kallas för Dunning-Kruger-effekten: Bristen på kunskap förtar förmågan att inse sina begränsningar.

De flesta känner även någon som beklagar sig över att kunna för lite om politik - utan att åtgärda det. Att skaffa sig nya kunskaper kräver dock tid och möda. Många väljare kan inte peka på fördelarna med att ta reda på mer och anstränger sig därför inte alls. 

Beteendet kallas rationell okunskap och kan få stora konsekvenser. Statsvetarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg har visat hur bättre informerade väljare hade kunnat påverka svenska riksdagsval. Genom att mäta väljares faktiska kunskapsnivå kan forskarna visa dess påverkan på valresultat. Sedan sätts kunskapsnivån till max i samma modell för att uppskatta effekten av mer information på valutgångar.

Med bättre informerade väljare hade de borgerliga partierna vunnit i sex av åtta val mellan 1985 och 2010. S hade inte tagit makten 1994 men förlorat den 2002, samtidigt som Alliansen fått behålla den 2010. SD hade aldrig kommit in i riksdagen, enligt statsvetarnas beräkningar. 

Byt namn, inte system

Var hade Sverige befunnit sig om fler deltagit i valen? På ett sämre ställe, menar Brennan. De flesta väljare anser att mer kunskap inte lönar sig, eftersom sannolikheten att den egna rösten avgör valet är låg. Ökat valdeltagande innebär alltså fler okunniga som röstar. Brennans kontroversiella förslag är därför att minska det politiska deltagandet.

Det tyckte inte förra årets Demokratiutredning som föreslog sänkt röstålder i kommunalvalen. Reaktionerna blev häftiga. Sextonåringar är inte mogna nog för att förstå konsekvenserna av liknande beslut, tyckte konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M).

Men om sextonåringar utesluts på grund av bristfälliga kunskaper, borde vi inte utesluta fler grupper med minst lika dålig politisk kunskap? Enligt Brennan skulle låginkomsttagare ryka direkt.

Systemet skulle inte accepteras i jämlikhetens Sverige. Att vissa kan mer än andra är heller ingen garanti för att det fattas kloka beslut. I EMU-omröstningen år 2003 nobbade svenska folket de förmodat mer välinformerade politikernas förslag om att byta krona mot euro. I efterhand anser nog en majoritet att det var ett riktigt beslut.

Brennan vill byta system till "de kunnigas styre". Det vill inte jag. Demokratin funkar hyfsat i dag. Men vi kan byta namn. Hur låter idiokrati?


Läs mer: Rädda demokratin, fika med Fridolin! 

Rösträtt från 16 år är ingen dum idé 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor