Gunnar Wetterberg
Alla partiskolor inför valet borde innehålla en grundkurs i demografi. Grodan tror att vattnet är ungefär lika varmt, ända tills han är kokt. Lika aningslöst förhåller sig politiken till födelsetalen – de flesta utgår från att de är ungefär desamma år efter år, medan de i själva verket svängt mellan drygt 80 000 och bortemot 140 000 under 1900-talet.
Och demografi är inte bara befolkningens åldrande. Efter 90-talskrisen rasade födelsetalen. Framåt millennieskiftet började de klättra, och ökade stadigt år efter år. Nu knackar babyboomen på dörren till universiteten och högskolorna. A
ntalet ungdomar i åldern 20 till 24 år ökar under de närmaste åren. Det kommer att slå igenom i söktrycket, i synnerhet om vi går in i en svagare konjunktur. Då tar många unga chansen att plugga – men hur ska platserna räcka till?
Samtidigt införs nämligen omställningsstudiestödet. När systemet är fullt utbyggt år 2026 bedömer regeringen att det ska omfatta 44 000 personer. Det ska jämföras med att en normal årskull ligger på drygt 100 000 barn, och av dem kommer bortåt hälften att söka sig till högre studier. Många med det nya studiestödet kommer att vilja bygga på med högre utbildning. Då kommer de att knuffas med millenniebarnen på väg in i eller genom högskolan.
De som drabbats av pandemin börjar redan i höst.
Som om krocken mellan demografin och omställningen inte vore nog har pandemin lagt sten på bördan. De som gått i gymnasiet de senaste åren har överlag fått en sämre grund för sina fortsatta studier än normala studentkullar. Det måste universiteten ta hänsyn till och kompensera, om inte kvaliteten på den högre utbildningen ska sjunka.
Den högre utbildningen står således inför en perfekt storm. Då räcker det inte med more of the same. Kanske behövs det fler sorters basår för de studenter som behöver fylla luckorna efter pandemin. Vuxna som vill ställa om kommer definitivt inte att acceptera den lusiga studietakt som blir följden av de snåla lärartimmarna på många utbildningsprogram. De som är vana vid att arbeta 40 timmar i veckan kräver en effektivare pedagogik, i synnerhet som omställningsstudiestödet bara är tänkt att finansiera ett års studier.
Därför borde detta bli en huvudsak i nästa budget. De som drabbats av pandemin börjar redan i höst. Därför måste lärarresurserna omedelbart förstärkas, så att kunskapsluckorna inte slår mot studieresultaten. Om omställningsstudiestödet ska fungera måste universitet, högskolor och yrkeshögskolor i god tid få de besked och de resurser som behövs för att utforma den nya pedagogiken.
Universiteten och högskolorna är statens dyraste verksamhetsområde. Märkligt nog speglades aldrig det i Stefan Löfvens regeringsbildningar, och knappast heller i de andra partiernas val av språkrör för området.
Nu har ansvaret hamnat hos Anna Ekström. Måtte hon se till att högskoleväsendet får de resurser som behövs för att möta pandemins och omställningens uppfordran. Många av Sveriges stora frågor ligger utom räckhåll för politiken, men i den högre utbildningen är det budgetförhandlingarna som avgör vilken chans framtiden ska få.