Gunnar Wetterberg
SNS Konjunkturråds rapport om klimatet är viktig därför att den knyter samman naturvetarnas bedömning av farorna med ekonomernas värdering av vad man kan göra. Sina viktigaste slutsatser drar forskarna om kolet.
Olja, kol och gas står för de fossila koldioxidutsläppen. Olja och kol är värst, men de skiljer sig mycket åt. Oljan är lätt att transportera och kan användas i en rad olika sammanhang. Kolet är mycket bökigare att hantera och används normalt ganska nära där den bryts (med Australien som undantag).
Det har viktiga konsekvenser för klimatåtgärdernas effektivitet. Om politiken riktar in sig på att minska oljeförbrukningen är risken stor att någon annan tar hand om oljan. I värsta fall pressas priset ned, så att det blir billigare att bränna olja i andra länder eller för andra ändamål.
Om åtgärderna slår ut kolet blir de mer effektiva. Chansen är betydligt större att kolet då stannar i marken än att oljan gör det.
Tuffa klimatmål för trafiken
Sverige är granne med två av de största kolanvändarna i Europa, Polen och Tyskland. Båda importerar fossilfri el från Sverige. Ju mer el de importerar från oss, desto mindre kol behöver de bryta för sina kolkraftverk. Därför är den svenska elexporten viktig för att lindra klimathotet långt bortom våra gränser.
Det får majoriteten av SNS Konjunkturråd att dra ett par viktiga slutsatser (Åsa Romson, som varit med som miljörättsforskare, har reserverat sig).
Forskarna bedömer att den svenska politiken mot transportsektorn är flera snäpp tuffare än den generella klimatpolitiken. Följden blir att den gynnar en övergång till eldrivna bilar. Om den omställningen lyckas kommer Sverige att konsumera betydligt mer el på hemmaplan. Då är risken att exporten minskar – och då kan den stränga svenska transportpolitiken i värsta fall bidra till mer kolbrytning på andra sidan Östersjön.
Ibland undrar jag om eleuforin i transportpolitiken beror på att vi har en alldeles för ”svensk” föreställning om hur el kommer till. Vi förknippar strömmen med den rena och ständigt flödande vattenkraften – men glömmer att mycket av Europas el kommer från den skitigaste kolen på jorden. Det är brunkolens kraft som ligger närmast Volkswagen och Mercedes Benz, inte Porjus och Harsprånget. I det perspektivet är det inte självklart att el gör störst nytta som drivmedel.
Ha ett gemensamt mål
Konjunkturrådet förordar en mer generell politik där tonvikten ligger på utsläppsskatter, i första hand för koldioxid. Då kan följden bli att bilindustrin i stället satsar på förnybara bränslen. De senaste åren har man börjat göra diesel av tallolja i Sverige. Det skulle öka utrymmet för elexporten.
Konjunkturrådet sätter också in kärnkraften i detta perspektiv. Kärnkraften bidrar till det svenska exportöverskottet. Att kärnkraftsbolagen lägger ned reaktorer därför att de är företagsekonomiskt olönsamma kan strida mot vad som är samhällsekonomiskt förnuftigt. Även i detta borde kampen mot kolet vägas in som en aspekt. Det är lätt att hålla med SNS Konjunkturråd om att detta måste tas in i en helhetsbedömning av kärnkraften.